Haven runt Sverige

Egenskaperna i våra omgivande hav varierar både i tid och i rum. Salthalten varierar från nära 0 i Bottenviken till uppåt 35 promille i Skagerrak och temperaturen varierar kraftigt både mellan årstider och i djupled.

Havsområdesindelning och geografiska förhållanden

Havsområden kan delas in på olika sätt, både storskaligt och mer detaljerat. Gemensamt är att indelningen ofta syftar till att särskilja områden med olikartade egenskaper eller områden som är åtskilda genom sund eller grundare trösklar.

Sveriges omgivande hav utgörs av Västerhavet och Östersjön, med tillhörande kust- och skärgårdsområden. Skagerrak och Kattegatt har tillsammans en total area om 61 000 km² medan Östersjöns area är betydligt större med sina drygt 385 000 km². Sveriges djupaste havsområden utgörs av Norska rännan i Skagerrak som är drygt 700 m djup och Landsortsdjupet i Östersjön på 459 meter.

Ytvattenströmmar längs Sveriges kuster

När vinden blåser över havet bildas dels vågor och dels en ytvattenström. Normalt sett är styrkan på strömmar i öppet hav i svenska vatten upp till 0,5 m/s men på vissa platser eller under vissa förhållanden kan strömstyrkan öka. I Västerhavet finns flera permanenta strömsystem, till exempel strömmar Östersjövatten ut via Öresund och rör sig norrut längs västkusten. Längs västkusten finns också tidvattenströmmar som på vissa platser kan vara påtagliga.

I Östersjön är inte ytvattenströmmarna regelbundna på samma sätt som i Västerhavet. Här är det främst vind och vattenståndsvariationer som påverkar strömmarna, varför de också blir ganska oregelbundna. Det vatten som rinner från land ut i Östersjön rör sig emellertid långsamt söderut längs kusten på grund av jordens rotation, även om denna storskaliga sydgående ström är svagare under sommaren då tillrinningen från vattendragen på land är liten

Temperatur och salthalt varierar kraftigt

Det är framförallt via ytan som uppvärmning och avkylning av havsvattnet sker. Solens strålar tränger ner i vattnet och värmer upp det under våren och sommaren. Framåt hösten när solen står lägre blir istället värmeutstrålningen större och dessutom blandas kallare vatten upp under höststormarna. Det här leder till att årstidsvariationerna i temperatur i ytvattnet i haven runt Sverige är stora. I djupvattnet är variationerna mer blygsamma.

Temperaturen i haven påverkas också av strömmar och vind. Till exempel kan varmt ytvatten transporteras bort och kallt djupvatten välla upp längs kusten under ihållande frånlandsvind, ett fenomen som kallas uppvällning.

Varmare vatten har en lägre densitet än kallare vatten och temperaturen i havet har stor betydelse för skiktning, höstomblandning och för den pågående havsnivåhöjningen.

Salthalten i haven runt Sverige varierar kraftigt, från nära oceaniska värden i Skagerrak till i princip drickbart färskvatten längst i norr i Bottenviken. De stora skillnaderna beror främst på tillflödet av färskvatten från de vattendrag som rinner ut i Östersjön, samt på det begränsade vattenutbytet över sunden i sydväst.

Salthalten varierar också vertikalt. Saltvatten är tyngre med en högre densitet än färskvatten. Därför lägger sig det lättare vattnet med lägre salthalt vid ytan, medan det saltare vattnet sjunker till större djup. Det är salthalten tillsammans med temperaturen som styr hur skiktningen av havsvattnet ser ut.