Data för uppföljning och åtgärder av klimat- och miljömål
Naturvårdsverket, som ansvarar för både den nationella utsläppen och den geografiska fördelningen, rapporterar utsläpp till EU, klimatkonventionen och luftvårdskonventionen. Utöver internationell rapportering behövs uppgifter på läns- och kommunnivå bland annat för arbetet med åtgärder och uppföljning av klimat- och miljömål. Submissionen 2025 finns nu tillgänglig med 2023 års data.
Vägledning till databasen
Innan du börjar ta fram utsläppsuppgifterna ur databasen så är det viktigt att du tar del av hjälpdokumenten för att veta hur uppgifterna kan användas.
Varje år görs retroaktiva uppdateringar av databasen. Det innebär att föregående års uppgifter kan vara förlegade och ersatta på grund av metodförbättringar. Det kan således bli fel om du laddar ner det senaste årets uppgifter och lägger till dem i en gammal tabell eller diagram från förra året.
Använd med fördel Google Chrome som webbläsare för bättre prestanda.
Användarmanual och hjälpdokument
Användarmanual
Manualen beskriver hur Nationella emissionsdatabasen är uppbyggd och dess funktionalitet.
Användarmanual Nationella emissionsdatabasen Pdf, 340.6 kB.
Vägledning för kommunala klimat- och energihandläggare
Beskrivning av hur data är framtagen, de olika kvalitetsklasserna och hur den kan tolkas på läns- och kommunnivå.
Info och tips för kommunala klimat- och energihandläggare Word, 40.5 kB.
Om uppföljning av mål och utsläpp per invånare
Den Nationella emissionsdatabasen är ett lämpligt verktyg för att få en överblick över utsläppen i kommunen eller länet. Men siffrorna kan inte användas rakt av för att beräkna den genomsnittliga klimatpåverkan per kommuninvånare.
Om uppföljning av mål och utsläpp per invånare Pdf, 84.5 kB.
Metod- och kvalitetsbeskrivning 2025
Metod- och kvalitetsbeskrivning för submission 2025 av geografiskt fördelade emissioner, avser åren 1990, 2000, 2005, 2010, samt 2015-2023. Emissionerna presenteras i 54 olika sektorer uppdelade på nio huvudsektorer.
I Metod- och kvalitetsbeskrivningen beskrivs hur uppgifterna tagits fram samt större förändringar i de nationella totalerna och fördelningsmetodiken mot föregående submission. Därefter har man en större genomgång av respektive utsläppskälla/sektor som finns med i databasen.
Den geografiska fördelningen utförs huvudsakligen enligt konceptet ”top-down”. Detta innebär att emissioner bryts ner från en nationell totalemission till läns- och kommunnivå och vidare till ett rutnät med upplösningen 1 km². Fördelningen sker med hjälp av relevant statistik och geografiska data, till exempel vägnät, betesmark, avverkad skog och befolkningsuppgifter.
Resultaten för alla sektorer presenteras med samma geografiska upplösning även om kvaliteten varierar. På grund av detta krävs det att användare av dessa emissionsdata går igenom kvalitetsbeskrivningen (se tabell nedan) och bedömer om osäkerheterna är acceptabla för den aktuella tillämpningen. Kvalitetsklassning kan ge vägledning om de osäkerheter som finns på huvudsektornivå.
Huvudsektor | Kvalitetsklass Nationella totaler | Kvalitetsklass Geografisk fördelning |
---|---|---|
El och fjärrvärme | 2 | 1-2 |
Egen uppvärmning av bostäder och lokaler | 1-2 | 1-2 |
Industri (energi + processer) | 1-2 | 1-3 (se bilaga 3) |
Transporter | 2 | 1 |
Arbetsmaskiner | 3 | 3 |
Produktanvändning | 2 | 2 |
Jordbruk | 2 | 1-2 |
Avfall (inklusive avlopp) | 3 | 2 |
Utrikes transporter (luftfart och sjöfart | 2 | 1 |
Metod och kvalitetsbeskrivning för geografisk fördelade emissioner sub2024 Pdf, 4.9 MB.
Metodbeskrivningen för submission 2025 är fortfarande under granskning och kommer att läggas till här när den är färdig.
Att arbeta med kvalitetsklasser
När du använder data från Nationella emissionsdatabasen behöver du gå igenom Metod- och kvalitetsbeskrivning för geografisk fördelning och bedöma om kvaliteten är acceptabel för det användningsområde som var tänkt.
Om en huvudsektor har 3 i kvalitetsklass, så är det till exempel inte lämpligt att göra detaljerade jämförelser mellan uppgifter från deras undersektorer.
Kvaliteten kan också skilja sig betydande åt mellan olika undersektorer inom varje huvudsektor samt kan vara olika för olika ämnen, så tabellen över kvalitetsklassningar bör enbart ses som en översiktlig kvalitetsklassificering (läs mer om detta i avsnitt 15 i metodbeskrivningen, samt i de sektorer som jämförelsen var tänkt att handla om).
För att kommunerna lättare ska få en uppfattning om vilken kvalitet som uppgifterna inom sektorn Industri (energi och processer) har på kommunnivå finns en Bilaga 3 till Metodbeskrivningen. Det är en kvalitetsklassning per kommun för utsläpp av fossil CO2, NOx och SOx. För varje kommun har kvaliteten klassats enligt en femgradig skala baserat på hur stor del av de skattade utsläppen som baseras på anläggningsspecifika uppgifter respektive schablonfördelade restposter. För mer info se dokumentet: ”Info och tips till kommunala klimat- och energihandläggare med flera”.
Jämförelse mellan regionala utsläppsdata enligt KRE och SMED
Skillnader i regionala utsläppsdata av koldioxid mellan KRE (kommunala och regionala energistatistiken) och SMED (Svenska miljö emissionsdata)
Jämförelse mellan regionala utsläppsdata enligt KRE respektive SMED Pdf, 211.3 kB.
Nytt för submission 2025
Från och med submission 2025 används NORTRIP-modellen för att fördela och ta fram nationella totalemissioner från icke-avgaspartiklar från slitage av vägbanan, däck och bromsar. Emissionerna har räknats om för hela tidslinjen och har haft en betydande inverkan på alla utsläpp kopplade till vägslitage samt däck- och bromsslitage. Generellt sett är utsläppen av alla PM-kategorier från vägslitage lägre efter omberäkningen. Utsläppen av metaller från däck- och bromsslitage har ökat under de flesta år, utom för Cu och Pb, som båda har minskat. Utsläppen av PM och BC från däck- och bromsslitage har också ökat efter omberäkningen.
Ett utvecklingsprojekt om årliga drifttimmar för maskiner genomfördes under 2023 och implementerades i submission 2025. Projektet baserades på test- och inspektionsdata från den certifierade organisationen Svensk Maskinprovning och inkluderade testdata från 2019–2023 för vanliga icke-väggående mobila maskiner (NRMM) såsom traktorer, hjullastare, grävmaskiner, dumprar mm. Studien visade att de tidigare uppskattade maskintimmarna var överskattade, vilket ledde till omräkningar och minskade utsläpp i hela tidsserien för de flesta undersektorerna.
Beräkningarna av metanutsläpp (CH₄) från jordbruket har uppdaterats enligt 2019 Refinement, vilket tillsammans med justerade antaganden om gödseltyper har lett till ökade CH₄-utsläpp från häst- och hönsgödsel, medan utsläppen från får- och svingödsel minskat. Emissionsfaktorer (EF) för ammoniak (NH₃) från gödsel och oorganiska gödningsmedel har reviderats enligt 2023 års riktlinjer, vilket har ökat NH₃-utsläppen kraftigt. Eftersom NMVOC-utsläpp beräknas från NH₃-utsläppen har även dessa ökat. Förändringar i kväveinnehåll, markdata och emissionsfaktorer har lett till ökade N₂O-utsläpp från får-, nötkreatur- och svingödsel, medan utsläppen från häst- och hönsgödsel har minskat. Slutligen har justeringar av partikelfaktorer påverkat utsläppen från nötkreatur och svin.
Resultat från ett utvecklingsprojekt om multipla anläggningar inom el- och fjärrvärmesektorn, samt en uppdaterad fördelning av energistatistikens restposter på småindustri, har implementerats i denna submission. Förändringarna påverkar inte de totala utsläppen, men bedöms ge en mer korrekt geografisk fördelning av utsläpp inom dessa sektorer.
En ny metod för att fördela utsläpp från djurhållning har utvecklats för att förbättra den geografiska noggrannheten. Tidigare användes föråldrade fördelningsraster, vilket ibland ledde till att utsläpp fördelades jämnt över hela kommuner eller län. Genom en ny sekundär metod används nu istället två raster, där utsläppen istället fördelas till faktiska produktionsanläggningar. Detta ger en mer korrekt och pålitlig utsläppsfördelning inom jordbrukssektorn.
Dessa förändringar, tillsammans med övriga mindre ändringar, är mer utförligt beskrivna och dokumenterade i metod- och kvalitetsbeskrivningen.
Om nationella emissionsdatabasen
Databasens innehåll
I databasen presenteras Sveriges nationella totalutsläpp av emissioner till luft för 29 ämnen fördelade till läns- och kommunnivå. Emissionerna presenteras för 54 olika sektorer uppdelade på nio huvudsektorer.
Utsläppen för Sverige har fördelats över landet i ett rutnät där rutorna motsvarar 1 km². Fördelningen sker med hjälp av relevant statistik och geografiska data, till exempel vägnät, betesmark, avverkad skog och befolkningsuppgifter.
Data visualiseras med kartor, diagram och tabeller i excelformat.
Ansvarig för databasen
SMHI
Dataleverantör
SMED (Svenska MiljöEmissionsData) ett samarbete mellan IVL (IVL Svenska Miljöinstitutet), SCB (Statistiska Centralbyrån), SLU (Sveriges Lantbruks Universitet) och SMHI.
Uppdatering
Uppgifterna uppdateras årligen i juni/juli. På nationell nivå finns utsläppssiffror i december året efter utsläppsåret, och åtta månader senare blir dessa tillgängliga på läns- och kommunnivå.
Finansiering
Naturvårdverket är uppdragsgivare och finansierar förutom databasen den årliga uppdateringen och de utvecklingsprojekt som sker i syfte att förbättra kvaliteten på den geografiska fördelningen.
Användarråd
Utveckling och kvalitetsfrågor diskuteras i användarrådet som möts två gånger om året. Utöver SMED, finns forskare och myndigheter representerade bl.a. länsstyrelserna via RUS. Rådet leds av Naturvårdsverket.
Relaterade länkar
Beräkna utsläpp
- Beräkna klimatpåverkan, vägledning på Naturvårdsverkets webbplats
Länk till annan webbplats.
- Beräkna dina utsläpp av luftföroreningar, vägledning på Naturvårdsverkets webbplats
Länk till annan webbplats.
- Handeln med utsläppsrätter, kunskapsmaterial på Naturvårdsverkets webbplats
Länk till annan webbplats.