Vattenstånd i havet

Det är många och komplicerade processer som styr förändringar i vattenståndet. Vind och lufttryck kan förändra vattnets nivå kraftigt och kortsiktigt eller skapa en mer långsamtgående årstidsvariation. På längre sikt påverkas vattenståndets medelnivå på olika platser av exempelvis landhöjning och havsnivåhöjning.

Vattenståndet på en plats är effekten av många faktorer som verkar med olika kraft och variation över tiden. Vindar, lufttryck, landhöjning och världshavens vattenstånd är de viktigaste. Längs de svenska kusterna är det framförallt lufttrycket och vindarna över Nordsjön, Västerhavet och Östersjön som påverkar vattenståndet på kort sikt, men även periodiska svängningar i havsbassängerna såsom tidvatten och så kallad vattenpendling.

Vattenståndet varierar över årstiderna

Vind och lufttryck gör att vattenståndet längs de svenska kusterna varierar förhållandevis regelbundet med årstiderna och ger generellt högre nivåer under hösten och lägre nivåer under våren.

Vattenståndet kan förändras hastigt

Vind och lufttryck är också av stor betydelse för vattnets nivå på kortare sikt. I samband med exempelvis låg- eller högtryck och kraftig på- eller frånlandsvind kan vattenståndet stiga eller sjunka hastigt. Hur högt eller lågt vattenståndet blir varierar på olika platser längs kusten.

Längs västkusten har vi tidvatten som gör att vattenståndet stiger och sjunker med stor regelbundenhet. I den avsnörda Östersjön förekommer inget egentligt tidvatten. Däremot kan vattnet sättas i gungning som i ett badkar mellan olika delar av Östersjön, vilket kan förstärka hög- eller lågvattenhändelser ytterligare.

Begrepp som är bra att känna till

I filmen Medelvattenstånd, högvattenhändelse och återkomsttid förklaras dessa begrepp och hur de hänger ihop när vi tittar på vattenståndet på kort och på lång sikt.

Vattenståndet mäts och övervakas

Tillsammans med Sjöfartsverket mäter SMHI vattenståndet vid ett sextiotal platser längs kusten. Vattenståndet mäts och observationer presenteras i Sveriges nationella höjdsystem, Rikets höjdsystem 2000 (RH 2000), men kan också anges relativt ett platsspecifikt medelvattenstånd som varierar över tid.

Observationer av- och prognoser för vattenståndet presenteras i tjänsten Vattenstånd och vågor i tabell- och diagramform. Vakthavande oceanograf på SMHI använder oceanografiska prognosmodeller för att övervaka vattenståndet längs Sveriges kuster och utfärdar varningar när kraftiga förändringar är på väg.

Klimatförändringar gör att havsnivån stiger

Havets medelnivå, medelvattenståndet, förändras långsamt över tid. Klimatförändringarna medför en ökad temperatur i atmosfären vilket bland annat leder till att glaciärer och inlandsisar smälter fortare än de byggs på och till att havens temperatur stiger och att volymen därmed ökar. Följden blir att havsnivån stiger. I Sverige har vi även en pågående landhöjning som i varierande utsträckning kompenserar för havsnivåhöjningen.

SMHI har flera mycket långa mätserier för havsvattenstånd. Dessa är av stort intresse ur ett klimatperspektiv och hjälper oss att analysera hur havsnivåhöjningen längs Sveriges kuster har sett ut över tid.

Gör din egen vattenståndsmätare

Du kan enkelt tillverka en egen vattenståndsmätare:

• Skaffa en minst 2 meter lång planka.
• Markera varje decimeter med färg eller skåror.
• Spika fast den i exempelvis en brygga nedstucken i vattnet så långt att den visar samma vattenstånd som aktuellt värde från närmaste mätstation hämtat från smhi.se. Om din brygga ligger mellan två mätstationer så proportionera fram vattenståndet mot stationernas vattenstånd.
• Nu kan du när som helst avläsa vattenståndet i ditt område. Jämför med mätningarna på smhi.se då och då.