Vattenståndets årstidsvariationer

Havsvattenståndet vid den svenska kusten varierar vanligtvis med årstiderna. Orsaken är förhållandevis regelbundna säsongsvariationer i väder och vind. Det observerade medelvärdet per månad är ungefär lika vid SMHIs alla stationer.

Havsvattenståndet vid den svenska kusten uppvisar ofta en tydlig årstidsvariation. Under hösten är vattenståndet vanligtvis högre på grund av förhärskande västliga vindar som höjer nivåerna. Hur högt vattenståndet blir vintertid styrs primärt av om vintern är lågtrycks- eller högtrycksbetonad. En lågtrycksbetonad vinter med västliga vindar ger höga vattenstånd vilka också är mest vanligt förekommande vintertid.

En kall högtrycksbetonad vinter förknippas istället i regel med låga vattenstånd på grund av nordostliga vindar som pressar ut vattnet från Östersjön. Under våren brukar vattenståndet vara lågt på grund av stabila högtryck som då brukar växa in över Skandinavien. Sommartid är variationerna mindre eftersom vindarna då i regel är svagare.

Kraftiga variationer i vattenståndet är alltså mer vanligt förekommande under vintern än under sommaren och de högsta och lägsta vattenstånden under en månad kan skilja sig avsevärt från medelvärdet för månaden. Storleksordningen på dessa tillfälligt höga eller låga vattenstånd skiljer sig också mellan olika platser längs kusten, både på regional och på lokal skala. Till exempel är variationerna större längs Västkusten och i Bottenviken än vad de är i de centrala delarna av Östersjön.

De observerade årsmedelvärdena, som används vid beräkning av respektive års medelvattenstånd, påverkas ofta främst av förhållandena vintertid då starka vindar orsakar större variationer relativt medelvattenståndet.