Huvudinnehåll

Utforska ett ämne i kunskapsbanken

Meteorologi

Faktapaket: Stormar i Sverige

Ingunn - februari 2024

Vid månadsskiftet januari/februari 2024 intensifierades ett lågtryck på Atlanten mycket snabbt under sin rörelse mot nordligaste Skandinavien. Det fick namnet Ingunn av den norska vädertjänsten och gav nya norska och svenska rekord för högsta medelvind.

Som framgår av animeringen (med Europaskalan) så fördjupades lågtrycket mycket kraftigt.

Animering av lufttryck och byvindar under stormen Ingunn Länk till annan webbplats.

Natten mot den 31 januari 2024 var lufttrycket i det nybildade lågtryckets centrum 990-985 hPa söder om Island. Ett dygn senare, natten till den 1 februari, var lufttrycket cirka 945 hPa sydväst om Lofoten i Norge.

Det innebar att Ingunn med god marginal uppfyllde kriteriet för en atmosfärisk bomb. Definitionen för detta är en fördjupning av lufttrycket i lågtryckets centrum med mer än 1 hPa i timmen eller mer än 24 hPa under ett dygn.

Analys av väderläget klockan 01 den 1 februari 2024.Förstora bilden

Analys av väderläget klockan 01 den 1 februari 2024.

Vad gäller Ingunns verkningar fick Nordnorge ta den tyngsta smällen, men även i norra Sverige var det stora problem med inställda tåg, stängda skolor och annat.

Svenskt och norskt rekord för högsta medelvindhastighet

Stekenjokk (1037 meter över havet) i södra Lapplandsfjällen registrerade som högst en medelvind på 51,8 m/s under morgonen den 1 februari 2024. Detta slog med god marginal det tidigare svenska medelvindsrekordet, även det från Stekenjokk, på 47,8 m/s från den 18 januari 2017.

Värdet från Stekenjokk överträffades i Norge. Där rapporterades hela 54,4 m/s i medelvinden från Kvaløyfjellet Sømna, vilket slog det gamla Norgerekordet från januari 2016 då Kråkenes fyr noterade 48,9 m/s i samband med ovädret Tor.

Orkanbyar på lokalt 40 m/s även i lågterrängen

Stekenjokk svarade med 58,7 m/s även för den högsta uppmätta byvinden vid någon av SMHIs stationer i samband med Ingunn.

Även i lägre terräng förekom mycket höga byvindar. Vid den vindutsatta stationen Stora Sjöfallet i Lappland registrerades 44,1 m/s i byarna. Fem stationer noterade nya rekord för högsta uppmätta byvind.

  • Rensjön (Lappland, start 1995): 40,9 m/s. Tidigare rekord 37,4 m/s från mars 2003.
  • Latnivaara (Lappland, start 1995): 31,6 m/s. Tidigare rekord 26,3 m/s från december 1997.
  • Älvsbyn (Norrbotten, start 1995): 27,8 m/s. Tidigare rekord 27,4 m/s från nyårsafton 2008.
  • Saittarova (Norrbotten, start 1995): 27,0 m/s. Tidigare rekord 25,9 m/s från mars 2017.
  • Petisträsk (Västerbotten, start 1995): 26,4 m/s. Tidigare rekord 22,2 m/s från november 2001.

Utöver dessa stationer tangerade Kallax flygplats i Luleå sin högsta notering på 27,0 m/s från mars 2017. Stationens mätserie av byvind är dock kort och inleddes så sent som 2013.

Lokalt mycket höga återkomsttider för byvindhastigheten

Bilden visar en karta över Sverige med återkomsttid för byvindhastigheten under Ingunn den 1 februari 2024.Förstora bilden

Återkomsttid för byvindhastigheten under Ingunn den 1 februari 2024.

Kartan över återkomsttiden visar ett mosaikartat mönster. Det är heller inte att undra på eftersom vindbyar är lokala till sin karaktär samt att längden för mätserierna i allmänhet är knappt 30 år.

Även om Stekenjokk hade den allra högsta medelvinden och byvinden så var det främst i norra Norrlands kustland och inland som det lokalt var fråga om mycket långa återkomsttider.

I rekordtabellen ovan är det framför allt två stationer som sticker ut. Petisträsk med en beräknad återkomsttid på 119 år och Latnivaara med 80 år för byvindhastigheten under Ingunn.

Av övriga stationer i rekordtabellen hade Saittarova och Rensjön en beräknad återkomsttid på 45 år och Älvsbyn 27 år.

Det gröna området i Västmanland är kring stationen Kloten med en återkomsttid på drygt två år för en byvind på 19,3 m/s. Denna station startade dock först år 2009.

Namngivning

Ingunn namngavs av den norska vädertjänsten och även SMHI använde det namnet.

Mer i detta faktapaket

  • Meteorologi

    Stormar i Sverige

    Sverige har drabbats av många svåra stormar och vissa är fortfarande ihågkomna efter mer än hundra år. Några av de mest spektakulära stormarna intr...

  • Stormar i Sverige

    Vem namnger stormar?

    Det finns ingen längre tradition att ge namn till svenska stormar, till skillnad från namngivningen av tropiska stormar. Men under senare år har et...

  • Stormar i Sverige

    Louis - februari 2024

    Fredagen den 23 februari 2024 drog ett litet men intensivt lågtryck namngivet Louis av den franska vädertjänsten in över Västsverige. I samband med...

  • Stormar i Sverige

    Otto - februari 2023

    Stormen Otto passerade över södra Sverige den 17-18 februari 2023. Hanö vid Blekingekusten kom upp i storm i medelvind och orkan i vindbyarna. Åter...

  • Stormar i Sverige

    Malik - januari 2022

    Efter en nästan två år lång period utan namngivna stormar passerade stormen Malik över södra Sverige den 29-30 januari 2022. Historiskt sett var de...

  • Stormar i Sverige

    Laura - mars 2020

    Stormen Laura passerade över södra Sverige i mitten av mars 2020 med bland annat strömavbrott, trädfällning och inställda tåg. Dessutom resulterade...

  • Stormar i Sverige

    Alfrida, Jan, Julia och Mats januari-februari 2019

    Väderåret 2019 inleddes med fyra namngivna stormar redan under de två första månaderna. Den första stormen gavs namnet Alfrida och passerade den 1-...

  • Stormar i Sverige

    Urd - december 2016

    Under julen 2016 passerade stormen Urd över Sverige. Det var då andra året i rad som Sverige berördes av en storm under julhelgen. 2015 var det sto...

Relaterade faktapaket

Vågor på havet som slår in mot stranden

Vattenstånd i havet

En moped plöjer genom decimeterhögt vatten vid översvämning i Lindesberg 4 maj 1977.

Historiska översvämningar

Högvattenhändelser i Sverige

Maskorsfrön sprids i vinden

Vind