Huvudinnehåll

Utforska ett ämne i kunskapsbanken

Meteorologi

Faktapaket

Snö

Snö är ett välkänt meteorologiskt fenomen som har stor påverkan på samhället under vinterhalvåret. Ibland orsakar snön problem som exempelvis kaos i trafiken. Andra gånger är snön efterlängtad och erbjuder möjlighet till vintersportaktiviteter.

Snö i riklig mängd kan skapa stora problem i trafiken och orsaka skador på byggnader, ledningar och träd. Problemen brukar förvärras i samband med kraftig vind och om snön är blöt och tung. Snöns densitet kan variera stort beroende på dess vatteninnehåll. 

I framför allt fjälltrakterna kan under vissa väderbetingelser laviner utgöra en fara, men antalet dödsolyckor i samband med laviner är betydligt lägre i Sverige än i till exempel Alperna. 

Mängden vatten som binds i snötäcket under vintern och sedan smälter under våren påverkar även den avrinningen i våra vattendrag under olika årstider. Mest påtagligt är detta vissa år när ett omfattande snötäcke hastigt smälter och skapar en besvärlig vårflod.

Fördelar och möjligheter

Ett snötäcke kan också innebära möjligheter till rekreation i form av skidåkning m.m. Därför finns det ett stort intresse för snötäckets utbredning i olika delar av landet och under olika år. Julen är kanske den tid på året när förväntan på snö är allra störst, och statistik över vita jular är ofta efterfrågad. 

Ett tjockt och varaktigt snötäcke kan även skapa möjligheter till transporter i väglöst land. I gamla väderjournaler var det ganska vanligt att observatören som omdöme angav om slädföret varit bra eller dåligt en vinter. I takt med bilismens framväxt under 1900-talet blev dock denna typ av kommentarer mer sällsynta.

Snö i framtiden

I och med klimatförändringarna så beräknas snötäckets varaktighet att minska, och i de södra delarna av landet kommer det troligtvis att bli ovanligt med något varaktigt snötäcke över huvud taget.

Poddgrafik: Meteorologi
Meteorologi

Fenomenfredag: Snö

Lyssna på SMHI-podden

Mer i detta faktapaket

  • Snö

    Snö - fysikalisk bakgrund

    Snö är fruset vatten, alltså is. Iskristallerna i snöflingor är ofta uppbyggda i sexkantiga former. Detta beror på egenskaper hos vattenmolekylen.

  • Snö

    Snöns densitet, vatteninnehåll och tyngd

    Vad händer med snön och tyngden av snön då det blir mildväder (tö) utan att det faller ny nederbörd? En vanlig uppfattning är att snön blir tyngre,...

  • Snö

    Snötäckets utbredning och varaktighet

    Sverige är ett avlångt land med stora variationer i temperatur. Det syns inte minst när man tittar på snötäckets utbredning. På högfjället kan den ...

  • Snö

    Vad är fikasnö?

    Fikasnö är ett uttryck som är välkänt bland prognosmeteorologer men okänt för de flesta andra. Vad innebär det egentligen?

  • Snö

    Hur mäts snödjup?

    Det vanligaste sättet att mäta snödjup är en manuell avläsning med hjälp av linjal, tumstock eller med hjälp av fasta mätkäppar.

  • Snö

    Snödjupskartor

    Analyser av snödjupsobservationer för en viss dag i form av snödjupskartor görs regelbundet. Dessa ger en bättre överblick av läget än enskilda obs...

  • Snö

    Iskristaller, snöstjärnor, snöflingor och frostrosor

    Snö är i huvudsak fruset vatten. I molnen bildas små iskristaller som kan växa till små snöstjärnor. Dessa kan i sin tur klumpas ihop till snöfling...

  • Snö

    Snökanoner från havet

    Långa band med täta snöbyar kan uppstå när mycket kall luft strömmar ut över öppet vatten i Östersjön. Populärt brukar man kalla dessa band för snö...

Relaterade faktapaket

Sveriges klimat

Isblock på havet

Is till havs

En älv med is

Is på sjöar och vattendrag

Arktiska berg i vattnet

Klimatet förändras