Huvudinnehåll
Utforska ett ämne i kunskapsbanken
Meteorologi
Faktapaket: Snö
Snötäckets utbredning och varaktighet
Sverige är ett avlångt land med stora variationer i temperatur. Det syns inte minst när man tittar på snötäckets utbredning. På högfjället kan den första snön falla redan i september och ligga kvar ända tills början av juni, medan de sydligaste delarna av landet ibland bara har ett fåtal dagar med snö under vintern.
I dalgångar i de nordligaste fjälltrakterna bildas normalt det första snötäcket i början av oktober. På högfjället sker detta redan i september.
Närmast hav och större sjöar är temperaturen förhållandevis hög under hösten och förvintern, varför kusttrakterna som regel är snöfattiga i början av vintern. Vid Skånes sydkust bildas snötäcke i medeltal först en bit in i december eller ännu senare.
Det kan dröja betydligt längre än det datum kartan visar innan ett mer varaktigt snötäcke bildas, särskilt i landets södra delar. Söder om en linje från mellersta Värmland, genom södra Dalarna till mellersta Gästrikland kan man inte heller räkna med att snötäcket alltid ligger kvar vintern igenom.
På högfjället ligger snön ibland kvar ända in i juni månad, medan resten av Norrland brukar få snöfritt någon gång i maj eller slutet av april. I sydligaste Sverige brukar de sista dagarna med snötäcke vara i slutet av mars.
I Norrlandsfjällen och i övrigt i norra Lappland är marken snötäckt i medeltal drygt 200 dagar om året.
I Götalands kusttrakter är däremot i genomsnitt mindre än 50 dygn per år snötäckta. Under milda vintrar kan bestående snötäcke i stort sett utebli där.
Mindre snö är att vänta
I och med klimatförändringarna så beräknas snötäckets varaktighet att minska, och i de södra delarna kommer det troligtvis att bli ovanligt med något varaktigt snötäcke över huvud taget.
Kartorna nedan visar antal månader med snötäcke för senaste normalperioden samt för perioden 2071-2100, beräknat för dels mindre (B2) och dels större (A2) utsläpp av växthusgaser.
Mer i detta faktapaket
- Meteorologi
Snö
Snö är ett välkänt meteorologiskt fenomen som har stor påverkan på samhället under vinterhalvåret. Ibland orsakar snön problem som exempelvis kaos ...
- Snö
Snö - fysikalisk bakgrund
Snö är fruset vatten, alltså is. Iskristallerna i snöflingor är ofta uppbyggda i sexkantiga former. Detta beror på egenskaper hos vattenmolekylen.
- Snö
Snöns densitet, vatteninnehåll och tyngd
Vad händer med snön och tyngden av snön då det blir mildväder (tö) utan att det faller ny nederbörd? En vanlig uppfattning är att snön blir tyngre,...
- Snö
Vad är fikasnö?
Fikasnö är ett uttryck som är välkänt bland prognosmeteorologer men okänt för de flesta andra. Vad innebär det egentligen?
- Snö
Hur mäts snödjup?
Det vanligaste sättet att mäta snödjup är en manuell avläsning med hjälp av linjal, tumstock eller med hjälp av fasta mätkäppar.
- Snö
Snödjupskartor
Analyser av snödjupsobservationer för en viss dag i form av snödjupskartor görs regelbundet. Dessa ger en bättre överblick av läget än enskilda obs...
- Snö
Iskristaller, snöstjärnor, snöflingor och frostrosor
Snö är i huvudsak fruset vatten. I molnen bildas små iskristaller som kan växa till små snöstjärnor. Dessa kan i sin tur klumpas ihop till snöfling...
- Snö
Snökanoner från havet
Långa band med täta snöbyar kan uppstå när mycket kall luft strömmar ut över öppet vatten i Östersjön. Populärt brukar man kalla dessa band för snö...
Faktapaket meteorologi
Alla faktapaket inom meteorologi
Vi har satt ihop artiklar utifrån kategorier. Allt för att du ska få ett samlat innehåll.