Alfrida, Jan, Julia och Mats januari-februari 2019

Väderåret 2019 inleddes med fyra namngivna stormar redan under de två första månaderna. Den första stormen gavs namnet Alfrida och passerade den 1-2 januari. Det var även den av stormarna som orsakade de mest omfattande skadorna i samhället. Totalt blev cirka 100 000 hushåll strömlösa och inte minst i östra Svealand var det en ovanligt omfattande trädfällning. Stormarna Jan och Julia berörde framför allt fjällen, medan Mats gav mer utbredda stormbyar även öster om fjällen.

Alfrida den 1-2 januari 2019

Ett intensivt lågtryck som på nyårsafton 2018 rörde sig från Island mot nordligaste Skandinavien svängde under nyårsdagen 2019 mot sydost mot Finland och Baltikum. På lågtryckets baksida blåste det upp kraftiga och byiga nordvindar.

Animering av stormen Alfrida Länk till annan webbplats.

I våra kustfarvatten kom fyra stationer upp i storm i medelvind, från Bjuröklubb vid Västerbottenskusten till Fårösund-Ar på Gotland. Vid Östergarnsholm på östra Gotland hade man 24,4 m/s i medelvind, så där fattades det alltså en ynka tiondels m/s för att stormgränsen skulle vara nådd.

För ingen av dessa stationer innebar detta rekord. Men för Bjuröklubbs del var det den högsta medelvindhastigheten sedan den 15 november 2001, då det blåste 29,1 m/s där.

Återkomsttid på 10-20 år för byvinden

Ännu blåsigare på finska sidan

Vid Kökar Bogskär på Åland registrerades en högsta medelvind på 32,5 m/s natten till den 2 januari. Enligt den finska vädertjänsten (FMI) är detta nytt finländskt rekord. I byarna var vindhastigheten uppe i 41,6 m/s där.

Höga vågor

När det gäller vågor blev det ett nytt rekord för högsta signifikanta våghöjd vid Knolls grund med 5,66 meter. Stationen har i och för sig inte så lång mätserie, den startade år 2011. Knolls grund ligger mellan Gotland och fastlandet.

Omfattande trädfällning men långt ifrån rekord

Inte minst i relativt tättbefolkade områden i östra Svealand så orsakade Alfrida omfattande trädfällning och långvariga strömavbrott. Enligt Skogsstyrelsen fälldes ½-1 miljon kubikmeter skog.

Men under stormen Gudrun i januari 2005 fälldes nästan 100 gånger så stora volymer med cirka 75 miljoner kubikmeter skog. Under stormen Per i januari 2007 fälldes omkring 12 miljoner kubikmeter och under stormen Ivar i december 2013 cirka 8 miljoner kubikmeter.

Namngivning

Alfrida fick sitt namn av SMHI enligt principen att namnet hämtas från almanackan. Egentligen skulle stormen då ha fått namnet Svea, men det namnet var upptaget av ett oväder från år 2015. Den 3 januari är det Alfrida och Alfred som har namnsdag. Eftersom den senaste stormen hette Knud valdes ett kvinnonamn den här gången.

Jan den 10-11 januari 2019

Ett intensivt lågtryck drog in över nordligaste Skandinavien den 10-11 januari 2019. Söder om lågtrycket rådde kraftiga västvindar.

Animering av stormen Jan Länk till annan webbplats.

Den högsta medelvindhastigheten rapporterades från Stekenjokk i sydligaste Lapplandsfjällen med 42,0 m/s på kvällen den 10 januari. Den näst högsta medelvinden rapporterades nästan ett dygn senare med 31,2 m/s vid Stora Sjöfallet i norra Lapplandsfjällen.

När det gäller vinden vid Stekenjokk får vi göra en viss reservation för att det kan ha blåst ännu mer där, eftersom det var avbrott i vindmätningarna under den blåsigaste perioden.

Återkomsttid 2-5 år för byvinden under Jan

I ett par områden i mellersta delen av landet kom man upp i en återkomsttid på lite drygt två år för den högsta byvindhastigheten. I Sveg var återkomsttiden 10 år, men eftersom automatstationen där inte har varit igång så länge (startår 2009) är beräkningen av återkomsttid lite osäker.

Det blev inga nya rekord för högsta byvind under stormen Jan. Som mest noterades 49,7 m/s i byvind vid Stekenjokk klockan 19 den 10 januari. Orkanbyar rapporterades även från Stora Sjöfallet med 37,0 m/s och från Tarfala med 36,0 m/s.

Fyra stationer i inlandet nådde stormstyrka i vindbyarna, nämligen Arvidsjaur, Dravagen, Sveg och Gunnarn. Av dessa nådde Arvidsjaur högst med 26,2 m/s.

Enligt en privat mätning från Helags i Härjedalsfjällen noterades där 52 m/s i vindbyarna.

Namngivning

Stormen Jan namngavs av SMHI enligt principen att välja dagens namn ur almanackan. Eftersom den senaste stormen fick ett kvinnonamn valdes ett mansnamn denna gång. Stormen passerade den 10-11 januari så både Sigurd och Jan var möjliga namn. Valet föll på Jan.

Julia den 16-17 februari 2019

Ett lågtryck på Atlanten söder om Island fördjupades snabbt den 15 februari 2019. Lufttrycket i lågtryckets centrum sjönk med mer än 24 hPa på 24 timmar, vilket uppfyller definitionen på en så kallad "atmosfärisk bomb".

Lågtrycket passerade vidare österut över nordligaste Skandinavien nästa dygn.

Animering av stormen Julia Länk till annan webbplats.

Återkomsttid för byvindar under Julia

I samband med passagen av Julia nådde medelvinden som mest 37,0 m/s med vindbyar på 43,5 m/s vid Stora Sjöfallet. Orkanbyar förekom även vid några andra stationer, till exempel i Abisko med 33,1 m/s.

Julia gav även höga vindstyrkor öster om fjällen med stormbyar vid några stationer. Där stack Gällivare ut med vindbyar på 28,0 m/s. Vid Jokkmokk flygplats registrerades vindbyar på 27,0 m/s.

Kartan över återkomsttid för byvindhastigheten har ett centrum kring Gällivare med drygt 20 år i återkomsttid.

De rapporterade skadeverkningarna var begränsade. På LKAB:s område i Kiruna blåste ett plåttak av. I Saltoluokta, sydost om Stora Sjöfallet, flyttades eller skadades ett antal mindre hus avsedda för säsongsboende.

Namngivning

Julia namngavs av SMHI efter dagens namn i almanackan.

Vår svenska storm Julia ska inte förväxlas med en annan storm med samma namn som några dagar senare intensifierades ute på Atlanten. Eftersom den först berörde Azorerna så namngavs den av den portugisiska vädertjänsten.

Mats den 24-25 februari 2019

Söndagen den 24 februari 2019 passerade ett djupt lågtryck österut på Norra Ishavet. Söder om lågtrycksbanan blåste det upp kraftiga vindar över norra Skandinavien.

Animering av stormen Mats Länk till annan webbplats.

Återkomsttid för byvindar under Mats

Som mest blåste det i medelvind 32,5 m/s vid Stora Sjöfallet. Det var i nordvästvinden bakom lågtrycket den 25 februari. Vinden nådde alltså inte riktigt upp i full orkanstyrka (32,7 m/s).

Stora Sjöfallet svarade även för den högsta byvinden med 39,0 m/s.

Stormbyar förekom vid flera inlandsstationer ända ner till Jämtland och Ångermanland. Bland annat i Hoting i nordvästra spetsen av Ångermanland. Där gav en byvind på 25,4 m/s en återkomsttid på 17 år, vilket framgår av kartan.

Några andra inlandsstationer som registrerade stormbyar under passagen av Mats var Föllinge i Jämtland med 27,5 m/s och Malå-Brännan i södra Lappland med 25,7 m/s.

Namngivning

Mats namngavs av SMHI efter dagens namn i almanackan.