Moln värmer och kyler

Att en molnfri sommardag oftast blir varmare än en mulen sådan är kanske en självklarhet. Men hur kommer det sig att en vinterdag oftast blir kallare vid klart väder?

Ett molntäcke kan fungera som en värmefilt. Det beror på att jordytan tar upp strålning från solen och strålar tillbaka den som värme ut i atmosfären. Ett moln kan i sin tur ta upp denna värme och delvis stråla den tillbaka.

Ju varmare någonting är, desto mer strålar det ut värme. Ett moln är alltid varmare på undersidan, därför strålar det vidare det mesta av värmen neråt mot jorden igen, och hjälper då till att värma upp luften mellan jorden och molnet. Ungefär som när man lägger ett lock på en gryta, så stannar det mesta av värmen kvar under locket.

Kylande tak

Ett moln kan även fungera som ett kylande tak, genom att reflektera en stor del av den inkommande solstrålningen ut i rymden igen, så att en mindre del når jordytan och kan värma upp denna. Förmågan att reflektera solstrålning kallas för albedo.

Ett ljust föremål har större albedo än ett mörkt. Tjocka moln har ett högt albedo och verkar vita om de betraktas ovanifrån, till exempel från satellit.

Om molnen fungerar som kylare eller värmare beror dels på vilken typ av moln det är och hur stor del av himlen de täcker och dessutom på hur starkt solen skiner mot jorden (på natten finns det ju ingen solstrålning att reflektera).

Vintertid står solen så lågt att den inkommande energin bidrar ganska litet till att höja temperaturen. Däremot kan värmen från jordytan stråla nästintill fritt ut mot rymden om inga moln är i vägen.