Huvudinnehåll

Utforska ett ämne i kunskapsbanken

Meteorologi

Faktapaket: Moln

Kondensationsstrimmor

Kondensationsstrimmor eller k-strimmor är de molnliknande formationer som bildas när flygplan på hög höjd släpper ut vattenånga i den kalla atmosfären. Räknas kondensationsstrimmor som moln?

Kondensationsstrimma efter flygplan.

Om kondensationsstrimmor, som bildas bakom flygplan, upplöses ganska snabbt, så ska de inte räknas in i den totala molnigheten. Men om de ligger kvar mer än tio minuter ska de räknas in, och klassificeras då vanligtvis som fjädermoln - Cirrus.

Kondensationsstrimmor består i stort av vatten/iskristaller det vill säga samma beståndsdelar som vanliga moln. Hur länge kondensationsstrimmor och andra moln finns kvar beror bland annat på rörelserna i lufthavet och rådande luftfuktighet.

Beroende på utseendet kan kondensationsstrimmorna delas in i olika arter. Om det är fina tunna strimmor kallas de lämpligen Cirrus fibratus och om de är täta kallas de Cirrus spissatus. Ibland kan det bildas tornliknande utväxter på kondensationsstrimmorna och en lämplig beteckning blir då Cirrus castellanus (eller möjligen Cirrocumulus i något fall).

Kondensationsstrimmor breder ofta ut sig efter en stund och enstaka gånger kan kondensationsstrimmorna flyta ut i ett så brett och homogent lager att Cirrostratus kan vara en alternativ klassificering i stället för Cirrus.

Homogenitus och homomutatus

I den senaste internationella molnatlasen har man infört tilläggsbeteckningen homogenitus för moln som bildats genom mänsklig aktivitet (däribland kondensationsstrimmor).

Ytterligare en beteckning i den nya molnatlasen är homomutatus. Den används för kondensationsstrimmor som genom vindar och turbulens påtagligt ändrar form och börjar likna naturliga moln.

Bilden visar utbredda kondensationsstrimmor (COTRA).

Utbredda kvarliggande k-strimmor räknas in i molnigheten och då till de höga molnen.

Erik Klitte fångade ett intressant fenomen på bild den 24 juni 2006. Han undrade då varför jetstrimman försvann när flygplanet passerade genom molnet.

Foto upp mot himmeln med molnfenomen som bildats.

Meteorolog Weine Josefsson svarar: Du har fångat ett intressant fenomen. Molnet som upplöstes (se pilen i bilden) förefaller även det vara en gammal kondensationsstrimma (k-strimma). Den är under upplösning då man till vänster under molnet kan se fallstrimmor i form av fallande iskristaller.

Det som emellertid är extra spännande är att det bildats en kondensationsstrimma efter flygplanet utanför molnet, men bara på ena sidan. Skuggor och perspektiv som lurar ögat kan ibland ge mörka stråk. Så är dock inte fallet här då solen befinner sig till vänster om strimman.

Upplösningen av molnet där flygplanet passerade kan bero på ett antal faktorer. Värmen från avgaserna och turbulensen, som kan blanda in torrare luft från omgivningen, är två tänkbara kandidater.

En annan hypotes är att molnet består av underkylda vattendroppar som störs av flygplanet, varvid dropparna fryser, växer och faller ur. Utanför molnet finns det inga underkylda droppar som kan störas och bilda iskristaller. Därmed uppstår en vanlig kondensationsstrimma där.

Det är svårt att avgöra vilka faktorer som dominerar i detta fall.  Avsaknaden av kondensationsstrimmor överst i bilden tyder på att luften där är mycket torrare än längre ner, något som också antyds av att den sneda kondensationsstrimman upplöses där.

Kommentar: På engelska heter kondensationsstrimma condensation trail och i förkortad form används contrail. Den upplösta formen av contrail har fått namnet distrail.

Mats Dahlbom har observerat och fångat ett spännande fenomen på bild. Nämligen kondensationsstrimmor efter ladusvalor som flyger nära havsytan.

Vid ladusvalans vingspetsar bildas korta strimmor av kondenserat vatten. De är inte lätta att se men den längsta är markerad med en pil.

Vid ladusvalans vingspetsar bildas korta strimmor av kondenserat vatten. De är inte lätta att se men den längsta är markerad med en pil.

Det är kondensationsstrimmor som bildas i den fuktiga luften nära havsytan i samband med en snabb trycksänkning. Fotot är taget i Galtabäckstrakten (vid Varberg i Halland) den 17 juli 2015 cirka kl. 15.30.

Fåglarnas kondensationsstrimmor bildas aerodynamiskt genom att en snabb trycksänkning ger en temperatursänkning, som i sin tur gör att vattenångan i luften kondenserar.

Strimmorna efter fåglarna blir mycket små, tunna och kortvariga. Detta gör att de är svåra att uppfatta med blotta ögat utan att fotografera dem.

Fenomenet skiljer sig från de vanliga kondensationsstrimmorna efter flygplan, som uppkommer i mycket kall luft av den vattenånga som bildas vid förbränningen av flygbränslet.

Men även flygplan kan bilda aerodynamiska kondensationsstrimmor vid flygning på låg höjd.

Mer i detta faktapaket

  • Meteorologi

    Moln

    Drygt 65% av jorden täcks av moln. Vanligtvis befinner de sig från markytan upp till dryga 10 kilometers höjd. Majoriteten av moln består av små va...

  • Moln

    Hur mäts molnighet?

    Enligt internationell praxis mäts molnmängden på himlen i åttondelar eller numera även i procent. Numera används ofta automatiska molnhöjdsmätare o...

  • Moln

    Hål i molntäcket

    Ett fenomen som kan väcka berättigat uppseende är till synes omotiverade hål i molntäcket. Sådana hål har observerats och rapporterats till SMHI vi...

  • Moln

    Moln - bildningssätt

    Moln är en mångfasetterad företeelse, men det finns ändå några typiska sätt som moln bildas på. Det är uppglidning utmed fronter eller höjder, konv...

  • Moln

    Molnighet

    Enligt internationell praxis mäts molnmängden på himlen i åttondelar eller numera även i procent.

  • Moln

    Molnighet under året och dygnet

    Hur stor del av himlen som är täckt med moln, molnigheten, angavs i åttondelar då väderstationerna var manuella. Numera när de flesta stationerna ä...

  • Moln

    Moln på olika höjder

    Molnens utseende förändras ständigt och ger oss en omväxlande molnhimmel. Det finns många olika typer av moln som i sin tur brukar delas in i tre h...

  • Moln

    Moln värmer och kyler

    Att en molnfri sommardag oftast blir varmare än en mulen sådan är kanske en självklarhet. Men hur kommer det sig att en vinterdag oftast blir kalla...

Relaterade faktapaket

Sjö med speglande moln

Vattenbalans och vattnets kretslopp

Utbrott i Sarychev i juni 2009

Klimatpåverkan

Regn som faller ur hängrännor

Regn

Snö