Huvudinnehåll

Utforska ett ämne i kunskapsbanken

Meteorologi

Faktapaket: Moln

Hål i molntäcket

Ett fenomen som kan väcka berättigat uppseende är till synes omotiverade hål i molntäcket. Sådana hål har observerats och rapporterats till SMHI vid flera tillfällen. I den nya internationella molnatlasen har denna typ av moln fått tilläggsbeteckningen cavum. Botanisera i och förundras över fallen som visas nedan.

Foto taget upp mot himmeln där molnfenomen bildats.

Den 11 februari 2012 strax efter kl 16 observerades detta hål i molntäcket från Falsterbo.

Den troligaste förklaringen till fenomenet är följande. Molntäcket (Stratocumulus eller Altocumulus) som syns på bilderna består av små vattendroppar.

Dessa droppar kan vara kraftigt underkylda. Om så är fallet och om ett flygplan eller någonting annat stör dropparna så fryser de plötsligt och övergår därmed från vatten till is.

En störning av exempelvis ett flygplan, som är på väg upp eller ner, kan påverka molnet flera hundra meter omkring den punkt där planet passerar genom molntäcket.

I atmosfären sker ett nettoutbyte av vattenmolekyler (vattenånga) mellan droppar och atmosfären med en viss hastighet, som beror av hur fuktigt det är och vilken temperatur som råder. På samma sätt vandrar vattenmolekyler fram och tillbaka från luften och till iskristaller.

Emellertid finns det en skillnad så till vida att iskristaller vid låga temperaturer tillväxer snabbare än vad vattendroppar gör. Detta medför att iskristallerna som bildades genom störningen kommer att tillväxa på bekostnad av kvarvarande vattendroppar. Iskristallerna växer och vattendropparna avdunstar.

Då iskristallerna blivit tillräckligt stora kommer de att börja falla mot marken snabbare än rådande uppvindar. Detta gör att molnet tillsynes upplöses. Det bildas något som lite grand ser ut som ett hål.

Moln som består av iskristaller ser ofta lite trådiga ut medan vattenmoln är lite mer bulliga vita och grå.

Vid den tidpunkt då bilden ovan togs stod solen bara cirka 5 grader över horisonten. Solen står alltså väldigt lågt och lyser bara direkt på de övre delarna av molnelementen. De opåverkade delarna av molntäcket, som består av små bulliga tussar, ser därför ganska gråa ut.

Däremot i den del där molntäcket delvis har lösts upp kommer solen åt att lysa på kanten av öppningen. Därför blir dessa delar klart upplysta och syns tydligt vita.

Ringformade hål i molntäcket

Den 4 augusti 2012 kl 09.11 fotograferades ett ringformat hål i molntäcket över Kuivakangas, som ligger i Övertorneå kommun i Norrbotten, av Göran Mörtberg.

Bilden visar ett hål i molntäcket 4 augusti 2012 i Kuivakangas Övertorneå kommun Norrbotten.

Ett hål i molntäcket över Kuivakangas.

I juli 2017 observerades ett snarlikt ringformat hål över Åland av Claes-Göran Nilson. Dessa ringformade hål har sannolikt samma fysikaliska förklaringsbakgrund; att underkylda vattendroppar övergår till is och sedan faller ner varvid det uppstår hål i molntäcket.

Det som kan skilja åt är den störning som initierar processen. Flera fall kan knytas till flygplan (se ovan och nedan). Men för de ringformade hålen över Kuivakangas och över Eckerö finns misstanken att det skulle kunna vara det lite gråare Cumulus-molnet, som ligger under det övre ljusa Altocumulustäcket, som ligger bakom uppkomsten.

Cumulus är konvektiva moln som under gynnsamma förhållanden växer snabbt i vertikal led. Detta kan ha skett i dessa två fall så att det övre liggande Altocumulustäcket störts varvid det ringformade hålet har bildats.

Bilden visar ringformat hål i molntäcket över Åland.

Ringformat hål i molntäcket sett från färjeläget i Eckerö på Åland den 20 juli 2017 kl. 12.33 lokal tid.

Ett hål till ...

Bilden visar ett hål i molntäcket.

Den 10 september 2015 nära Halmstad.

Den 10 september 2015 kl 17.05 fotograferade Stefan Persson i Vilshärad, som ligger lite nordväst om Halmstad, ett hål.

De trådiga delarna i centrum består alltså av iskristaller medan de tussiga molnen i ytterkanterna består av underkylda vattendroppar.

Ett avlångt hål

Bilden visar ett avlångt hål i molntäcket.

Utanför Vrångö i Göteborgs södra skärgård på förmiddagen den 6 oktober 2015.

En annan spännande variant av detta fenomen observerades av Anders Kristensson på västkusten den 6 oktober 2015.

I bilden till vänster blir tolkningen att det har passerat ett flygplan som stört det befintliga molnlagret av Altocumulus.

Störningen från flygplanet har gjort att molnens underkylda droppar snabbt frusit till is, läs mer ovan, varvid det trådiga (indikation på is) molnet och ett omgivande blått tomrum bildas.

Troligen har flygplanet flugit rakt men "spåret" efter flygplanet är inte rakt. Detta eftersom vinden varierar längs färdvägen vilket gör att olika delar av molnet förflyttas med olika hastighet.

Hål i moln och bisol

Bilden visar ett hål i moln och bisol.

Hål i moln med bisol den 24 januari 2019.

Naturen bjuder ibland på mycket spännande fenomen. Här har det råkat bli en bisol och kanske lite av en 22°-halo i de cirrus som skymtar genom "hålet".

Hål på rad

Den 25 september 2016 fick många syn på ett mycket spektakulärt fenomen. Efterhand uppstod en rad med hål i molntäcket över södra Södermanland. På bilden nedan syns fyra kanske fem av dessa.

SMHI fick rapporter om så pass många som sju stycken. En möjlig förklaring är att flygplan passerade på ungefär samma geografiska plats upp eller ner genom molnet. Men passagerna skedde med kanske tjugo minuters mellanrum och då hade molnet rört sig en bit varvid denna rad av hål uppstod.

Bilden visar fenomenet som ger hål i molntäcket.
Bilden visar hål i molntäcket.

En annan bildvinkel på hålen den 25 september 2016 kl 13.30 ute på Fifång i Sörmland.

Mer i detta faktapaket

  • Meteorologi

    Moln

    Drygt 65% av jorden täcks av moln. Vanligtvis befinner de sig från markytan upp till dryga 10 kilometers höjd. Majoriteten av moln består av små va...

  • Moln

    Hur mäts molnighet?

    Enligt internationell praxis mäts molnmängden på himlen i åttondelar eller numera även i procent. Numera används ofta automatiska molnhöjdsmätare o...

  • Moln

    Kondensationsstrimmor

    Kondensationsstrimmor eller k-strimmor är de molnliknande formationer som bildas när flygplan på hög höjd släpper ut vattenånga i den kalla atmosfä...

  • Moln

    Moln - bildningssätt

    Moln är en mångfasetterad företeelse, men det finns ändå några typiska sätt som moln bildas på. Det är uppglidning utmed fronter eller höjder, konv...

  • Moln

    Molnighet

    Enligt internationell praxis mäts molnmängden på himlen i åttondelar eller numera även i procent.

  • Moln

    Molnighet under året och dygnet

    Hur stor del av himlen som är täckt med moln, molnigheten, angavs i åttondelar då väderstationerna var manuella. Numera när de flesta stationerna ä...

  • Moln

    Moln på olika höjder

    Molnens utseende förändras ständigt och ger oss en omväxlande molnhimmel. Det finns många olika typer av moln som i sin tur brukar delas in i tre h...

  • Moln

    Moln värmer och kyler

    Att en molnfri sommardag oftast blir varmare än en mulen sådan är kanske en självklarhet. Men hur kommer det sig att en vinterdag oftast blir kalla...

Relaterade faktapaket

Sjö med speglande moln

Vattenbalans och vattnets kretslopp

Utbrott i Sarychev i juni 2009

Klimatpåverkan

Regn som faller ur hängrännor

Regn

Snö