Olika typer av mätstationer

SMHI observerar och rapporterar en mängd olika meteorologiska data med hjälp av olika typer av mätstationer. Automatstationer dominerar väderobservationerna runtom i Sverige och har gjort att vi får kontinuerliga observationer även från mer svåråtkomliga platser.

Automatstationer

Instrumenten på en automatstation med numrering enligt illustrationen: 

• Vindmätare på mast.
• Fukt- och temperaturgivare.
• Molnhöjdsmätare som mäter molnhöjden med hjälp av en laserstråle.
• Nederbördsmätaren, omgiven av en vindskärm.
• Present weather-givaren, ger bl.a. information om vilken typ av nederbörd som faller - den kan t.ex. klassa in snö i olika klasser. Den mäter också sikten.
• Automatikcentralen, här samlas observationerna ihop och en del medelvärdesberäkningar görs. I det här skåpet sitter även barometern.
• El/tele/-skåp.

De senaste åren har det skett en uppgradering av mjukvaran i SMHIs automatstationer, som bland annat möjliggjort insamling av data för varje minut.

Manuella stationer

Utöver väderstationer med automatiska och kontinuerliga mätningar dygnet runt finns även manuella klimatstationer. Dessa stationer har ofta långa mätserier och utgör en viktig del av SMHIs observationsnät.

Vid manuella stationer utförs mätningar en till två gånger per dygn av privatpersoner som rapporterar nederbörd och, under vinterhalvåret, även snödjup. Vissa stationer registrerar dessutom temperatur. Bland klimatstationerna är det manuella inslaget fortfarande helt dominerande.

Dessa observationer är värdefulla för flera användningsområden, såsom kalibrering av radardata, klimatövervakning, hydrologiska beräkningar och som stöd vid väderprognoser och varningar.

Väderballonger eller radiosonder

Väderballonger eller radiosonder skickas upp regelbundet från drygt tusen platser på jorden. Vanligtvis sker det två gånger per dygn vid 00 och 12 UTC, men vissa radiosondstationer har andra rapporteringsscheman. I Sverige finns fyra sådana stationer. De används för att få fram hur vind, temperatur och luftfuktighet varierar med höjden.

Under ballongen hänger instrument, som mäter temperatur och relativ fuktighet, och en sändare som skickar ner data till en mottagarstation.

Förr följdes ballongen med radar för att få fram hur vinden varierar med höjden. Numera används GPS. Ballongerna brukar nå 15-30 km höjd innan de spricker. Men i stort sett räcker det att de når 10-15 km höjd då allt väsentligt väder äger rum under denna nivå.

De värden som dessa ballonger, eller rättare sagt radiosonder, ger är av mycket stor betydelse för de vädermodeller som används för att räkna ut hur vädret blir de närmaste dagarna.

Fjärranalysdata

Väderstationer observerar vädervariabler gällande en punkt. Men det finns även system som täcker in en större yta. Det gäller främst vädersatelliter, väderradar och blixtlokaliseringssystem.

Under senare år har data från framför allt satelliter blivit alltmer betydelsefulla för klimatövervakning och som underlag för prognoser.

Det pågår även försök med andra informationskällor, till exempel nederbördsdetektering med hjälp av signaler från mobilmaster.