Huvudinnehåll
Utforska ett ämne i kunskapsbanken
Meteorologi
Faktapaket: Halofenomen
Horisontalcirkeln, anthelion och 120°-bisolar
I samband med välutvecklade halofenomen kan man få se en cirkel som sträcker sig runt himlavalvet på samma höjd över horisonten som solen. Det är den så kallade horisontalcirkeln. Om den är fullständig så når den 360° runt himlavalvet och det kan då vara värt att spana efter två andra och ovanliga halofenomen, nämligen anthelion och 120°-bisolar.
Horisontalcirkeln bildas genom solljusets reflektion mot lodräta ytor av iskristaller. Vid reflektion (till skillnad från brytning) sker ingen uppdelning av solljuset i olika färger. Horisontalcirkeln verkar därför vitaktig, eller vid morgon- eller kvällsljus svagt rödaktig.
Välutbildat halofenomen med horisontalcirkel i Åstorp i Skåne den 14 april 2014.
Den 14 april 2020 fick SMHI in flera rapporter om anmärkningsvärda halofenomen i Sydsverige. På den här bilden från Åstorp i Skåne kan man skönja minst ett halvdussin halokomponenter.
I jämnhöjd med solen kan man se horisontalcirkeln och på denna kan man på var sin sida om solen se bisolar.
Runt solen kan man se den ganska vanliga 22°-halon och på dess ovansida övre tangentbågar. Längst ner på 22°-halon kan man ana den undre tangentbågen.
Nere till vänster på bilden kan man skönja en bit av 46°-halon. Det är en cirkel med vinkelavstånd på 46° från solen och ovanligare än 22°-halon.
Risk för missförstånd
Det finns två andra halofenomen med snarlika namn som horisontalcirkeln. Det är cirkumzenitalbågen och cirkumhorisontbågen. Dessa halofenomen hör inte samman med horisontalcirkeln och beskrivs i egna artiklar.
Anthelion
Om man ser ett välutvecklat halofenomen kring solen, så ska man inte glömma bort att spana både rakt uppåt och i riktning från solen. Där kan det finnas andra spännande halofenomen. Ett sådant är anthelion. Det är en lysande punkt som ligger på horisontalcirkeln 180° från solen, alltså precis mitt emot solen. Anthelion är sällsynt och ofta svagt färgad, diffus och något större än solen.
120°-bisolar
Längs horisontalcirkeln på ett vinkelavstånd av 120° från solen kan man se de så kallade 120°-bisolarna. De uppkommer genom upprepad reflektion i iskristaller. Eftersom det handlar om reflektion och inte brytning sker ingen uppdelning av solljuset i olika färger, utan 120°-bisolarna är vita
Mer i detta faktapaket
- Meteorologi
Halofenomen
Halo kallas de optiska fenomen i form av färgade eller ofärgade ringar, bågar, pelare eller ljusa fläckar runt solen och ibland månen. Dessa fenome...
- Halofenomen
22°-halo och 46°-halo
Ett av de vanligaste halofenomenen är en ring på ett vinkelavstånd från solen på 22°. Vissa gånger är 22°-halon mycket tydlig. Andra gånger krävs d...
- Halofenomen
Bisolar - parhelia
Ett av de mest slående halofenomenen är bisolar. Ett annat namn för bisol är parhelia och av namnet framgår att de kan påminna om solen. De befinne...
- Halofenomen
Cirkumhorisontbågen
Denna färgsprakande halo kan inte observeras i Sverige, eftersom solen måste stå högt på himlen, men den är värd att spana efter vid resor till syd...
- Halofenomen
Cirkumzenitalbågen
Denna halo förväxlas ibland med regnbågen på grund av dess klara och vackra färger.
- Halofenomen
Halo i skidbacken
I Åre, Björnen, observerades en märklig sammansatt halo som förmodligen uppkom i iskristaller från snökanoner. En av halokomponenterna är både säll...
- Halofenomen
Halo kring månen
De flesta halofenomen bildas då solen lyser på iskristaller, men ibland kan även månen vara en tillräcklig ljuskälla.
- Halofenomen
Halospaning
Halo-fenomen förekommer mycket oftare än vad regnbågar gör, så det lönar sig att spana på himlen när den täcks av tunna slöjmoln. Man ska dock allt...
.jpg)
Faktapaket meteorologi
Alla faktapaket inom meteorologi
Vi har satt ihop artiklar utifrån kategorier. Allt för att du ska få ett samlat innehåll.