Bisolar - parhelia

Ett av de mest slående halofenomenen är bisolar. Ett annat namn för bisol är parhelia och av namnet framgår att de kan påminna om solen. De befinner sig på var sin sida av solen och kan vara väldigt ljusstarka. När de är som mest kraftfulla upplevs de som om det finns två extra solar på himlen.

Fenomenet uppstår då solljuset bryts och reflekteras i små iskristaller formade som hexagonala plattor.

Vanligen är bisolen en ljus fläck cirka 22 grader till vänster eller till höger om solen. På samma höjd över horisonten som solen. Ofta syns bara en bisol men om iskristallerna som ger upphov till fenomenet finns över en stor del av himlen kan båda bisolarna vara synliga liksom även en del andra halokomponenter.

Ofta är bisolarna gulaktiga ljusa fläckar, men de kan både vara lite utdragna och nästintill regnbågsliknande. I det senare fallet är den röda färgen närmst solen. Ibland kan bisolen vara mer regnbågsfärgad.

Bisolarna är som starkast när solen står lågt, vilket bidrar till att de vanligen observeras under vintern. Det händer att bisolarna kan upplevas lika ljusstarka som solen. Oftast är bisolen starkare om solen står lågt och blir allt blekare ju högre solen står. Bland alla halofenomen är bisolar bland de mest frekventa.

En vanlig kombination är bisolar och 22-graders halon, som är en ring runt solen. I de fallen brukar bisolarna ligga strax intill ringen om solen står lågt och alltmer utanför ringen om solhöjden ökar.

I kombination med andra halo-komponenter är det svårt att avgöra var den bisolen slutar och andra komponenter börjar.

Bimånar - paraselener

När detta halofenomen uppträder med månen som ljuskälla kallas de inte för bi-solar utan för bi-månar.