Huvudinnehåll

Utforska ett ämne i kunskapsbanken

Meteorologi

Faktapaket: Dimma och fuktdis

Dimma under året och dygnet

Enligt den meteorologiska definition råder det dimma när sikten är under 1000 meter och sikten är nedsatt på grund av små dimdroppar i luften. Är sikten mellan 1 km och 10 km råder fuktdis.

Dimma kan uppstå på olika sätt. En vanlig typ av dimma är strålningsdimma. Den kan bildas vid klara vindstilla nätter då värmen strålar ut och sänker temperaturen. Denna typ av dimma är vanlig under tidiga höstmornar. En annan typ av dimma är advektionsdimma vilken bildas när relativt varm fuktig luft blåser in över exempelvis kallt vatten eller snötäckt mark.

Var och när är dimma vanligast?

I Sverige  förekommer dimma i genomsnitt  mellan 20 och 60 dygn per år. De lägsta värdena gäller för inre Norrland.

Dimma är vanlig under hösten, men vid kusten är dimma vanligast under våren och försommaren, då varm luft från land strömmar ut över det ännu kalla havet och ger advektionsdimma. Denna kan ofta ligga kvar länge och ge verkligt ruggigt väder samtidigt som man inne i land har soligt och varmt.

Under senhösten, när solen står lågt, händer det ofta att solstrålarna inte orkar skingra dimman, som då kan bli kvar under flera dygn. Ibland lättar dimman närmast marken men ligger kvar som dimmoln.

Dimma som bildas under korta sommarnätter ligger i allmänhet kvar bara i några timmar innan den upplöses av solens värmande strålar.

Vår del av världen har relativt mycket dimma, men det finns områden som har det betydligt värre. Det gäller framförallt vissa havsområden med kalla strömmar, som sommartid har mycket hög dimfrekvens. Exempel på detta är vattnen utanför Newfoundland och Kamtjatka som har dimma under ca 30 % av tiden på sommaren.

Sannolikheten för sikt under 1000 meter

För ett urval av stationer presenteras nedan sannolikheten för att dimma rådde under olika månader och tider på dygnet. De valda stationerna är automatstationer som startade 1995/96. Tiden i diagrammen är i UTC. För att få svensk normaltid adderas en timme till UTC och för att få svensk sommartid adderas två timmar.

Bild på stationernas läge utpekade i Sverige.Förstora bilden

Stationernas läge.

Vi ser från diagrammen att dimma är vanligast under tidiga höstmornar på inlandsstationerna Naimakka, Åsele och Mora. Det är ofta då det är som kallast. Minst vanligt med dimma är under sommardagar då det i genomsnitt är som varmast under året.

Sannolikheten för sikt under 1 000 m i % under perioden 1996-2020 i Naimakka.Förstora bilden

Sannolikheten för sikt under 1 000 m i % under perioden 1996-2020 i Naimakka.

Sannolikheten för sikt under 1 000 m i % under perioden 1996-2020 vid Bjuröklubb.Förstora bilden

Sannolikheten för sikt under 1 000 m i % under perioden 1996-2020 vid Bjuröklubb.

Sannolikheten för sikt under 1 000 m i % under perioden 1996-2020 i Åsele.Förstora bilden

Sannolikheten för sikt under 1 000 m i % under perioden 1996-2020 i Åsele.

Sannolikheten för sikt under 1 000 m i % under perioden 1991-2020 vid Örskär.Förstora bilden

Sannolikheten för sikt under 1 000 m i % under perioden 1991-2020 vid Örskär.

Sannolikheten för sikt under 1 000 m i % under perioden 1991-2020 i Mora.Förstora bilden

Sannolikheten för sikt under 1 000 m i % under perioden 1991-2020 i Mora.

Sannolikheten för sikt under 1 000 m i % under perioden 1995-2020 vid Ölands Södra Udde.Förstora bilden

Sannolikheten för sikt under 1 000 m i % under perioden 1995-2020 vid Ölands Södra Udde.

Sannolikheten för sikt under 1 000 m i % under perioden 1995-2020 i Hörby.Förstora bilden

Sannolikheten för sikt under 1 000 m i % under perioden 1995-2020 i Hörby.

Mer i detta faktapaket

  • Meteorologi

    Dimma och fuktdis

    När den horisontella sikten är nedsatt av små vattendroppar (eller iskristaller) till under 1 km är det dimma. Är sikten mellan 1 och 10 km är det ...

  • Dimma och fuktdis

    Fenomen i dimma - Lokal dimupplösning till havs

    Följande bild och beskrivning skickades till oss av Kjell Lundberg som ute på sjön varit med om ett ovanligt fenomen i dimma.

  • Dimma och fuktdis

    Sikt

    Sikten är ett mått på luftens genomskinlighet, och definieras av det största avstånd på vilket ett mörkt och tillräckligt stort föremål kan avteckn...

  • Dimma och fuktdis

    Smog

    I december 1952 inträffade en svår luftföroreningskatastrof i London. Under en dryg vecka dog cirka 4 000 fler personer än normalt. Ungefär 500 000...

  • Dimma och fuktdis

    Sjörök

    Till ett av de mer fascinerande väderfenomenen hör en sorts dimma som uppträder under särskilt höst och vinter över sjöar och andra vattendrag.

  • Dimma och fuktdis

    Vad påverkar sikten?

    I ren, torr luft är sikten mycket god och begränsas i praktiken snarare av jordens krökning än av luftmolekylernas optiska egenskaper, men sikten f...

  • Dimma och fuktdis

    Olika sorters dimma

    Olika faktorer kan påverka vilken sorts dimma som uppstår.

  • Dimma och fuktdis

    Dagg

    Under natten bildas dagg när fuktighet kondenserar på mark och växtlighet. Detta sker främst vid klart väder, då marken avkyls på grund av värmeuts...

Relaterade faktapaket

Sveriges klimat

En älv med is

Is på sjöar och vattendrag

Isblock på havet

Is till havs

Moln