Vattendragsnamn

Vattendragens namn kan beskriva dess storlek, egenskaper eller hur det använts. Namnen avspeglar även det språk som talas i störst utsträckning på platsen. I norra Sverige finns exempelvis vattendrag med samiska eller finska namn med ändelser som -jåhkå, -johka och –eatnu. I södra Sverige är –ån och –bäcken vanligare.

Det finns inte någon entydig indelning av vattendrag eller allmänt vedertagna storleksgränser. Det går att göra en viss indelning i fråga om storlek och strömhastighet.

Älv används om floder i Sverige, Norge och Finland som oftast är större än en bäck eller å.
Å är storleksmässigt oftast mellan bäck och älv.
Bäck är oftast de minsta vattendragen.

En bäck i Norrland kan vara större än en å i södra Sverige. Detta syns i exemplen nedan som visar SMHIs mätstation vid en bäck respektive å som har liknande medelvattenföring.

Flod

Flod används i svenskan på två sätt. Dels beskriver det de största vattendragen i andra delar av världen. Dels används det till att beskriva orsaker till översvämning såsom snösmältning, regn, storm eller högvatten vid kusten. Ordet "flod" använder ett suffix för att beskriva orsaken till översvämningen. Ett exempel är stormfloden 1872 när södra Östersjön steg mer än 3 m över normalt vattenstånd, eller valfri vårflod. Vi kan även se detta i parbegreppen flod och ebb.

Sist men inte minst är det värt att nämna att eftersom alla floder mynnar i havet så kallades Sveriges huvudavrinningsområden från allra första början för Flodområden.

Vanliga vattendragsnamn

Den officiella statistiken över vattendragsnamn hämtas från Lantmäteriets Ortnamnsarkiv med Geografi i Samverkan. Enligt detta register finns 10 649 olika unika vattendragsnamn. De allra vanligaste namnen är:

• Kvarnbäcken
• Lillån
• Storbäcken
• Svartbäcken
• Sågbäcken
• Kvarnån
• Tvärån

Lantmäteriet är den myndighet som ansvarar för geografisk information om Sveriges sjöar och vattendrag. SMHI ansvarar fortfarande för kunskap om bland annat landets avrinningsområden och vattendelare.

Om du har synpunkter på namn, eller vill benämna mindre vattendrag och sjöar med aktuellt lokalt namn, så kan detta göras på deras tjänst "Förbättra kartan".

Förbättra kartan på Lantmäteriets hemsida Länk till annan webbplats.

Samiska och finska namn

I norra Sverige benämns vattendrag med samiska och/eller finska namn. Nedan visas några exempel på namn för älv, bäck, sjö och sel. 

Johke, jeanoe, ädno, joki är olika benämningar på älv
Johketje, johke, jåhkå, jågåsj jågåtj, virta, puro är olika benämningar på bäck
Jaevrie, jaavretje, plierehke, jávrre, järvi är olika benämningar på sjö
Sovvene, savoj savvun, suvanto används för att beskriva lugnvatten eller sel.

Källa för de samiska orden är ordboken på Sametinget.

Sametingets ordbok Länk till annan webbplats.

Svenska namn

I övriga Sverige dominerar –bäcken och –ån, med en del lokala avvikelser. Den obestämda formen å, t.ex. Rönne å, påträffas framför allt i Skåne och Bohuslän. För de stora vattendragen i Norrland är ändelsen –älven den vanligaste. På västkusten, i nordvästra Svealand och i delar av Norrland slutar många vattendrag på -an t.ex. Nissan.

Hitta vattendrag i Vattenwebb Länk till annan webbplats.

Säregna vattendragsnamn

Det finns många säregna namn på vattendrag, både udda och roliga. Här har vi samlat några av dem. Vilken är din favorit?