Beskrivningen av Sveriges vattendrag

Ett av SMHIs uppdrag är att beskriva hur vattnet rör sig från det att det fallit ned som nederbörd tills det når havet. Observationer, modellberäkningar och beskrivningar av sjöar och vattendrag används som underlag till allt från att varna allmänhet för översvämning och risk för vattenbrist till att beräkna hur föroreningar rör sig i vattnet.

Sverige ligger lyckligt lottat till. Sett över ett år regnar det mer än det dunstar. Detta leder till att det blir ett överskott av vatten som antingen rinner ned i mark eller ned i vattendrag via sjöar ut i havet. Detta sker i avrinningsområden som består av ett nätverk av vattendrag.

SMHIs beskrivning av landets vattendrag förnyad med "Hydrografi i Nätverk"

Den första beskrivningen av landets större vattendrag gjordes 1985 med Svenskt VattenArkiv, SVAR. Syftet var att knyta samman alla vattendrag i ett avrinningsområde. 

I ett samarbetsprojekt mellan Lantmäteriet och SMHI som kallades Hydrografi i nätverk, användes underlag i skala 1:10 000 för att beskriva Sveriges sjöar och vattendrag. Allt har granskats och bundits samman i ett nätverk vilket gör det värdefullt i många avseenden. Beskrivningen är betydligt bättre än den var i tidigare versioner av SVAR, men naturligtvis inte samma sak som verkligheten. 

Läs mer om Hydrografi i Nätverk på Lantmäteriets hemsida Länk till annan webbplats.

I bilderna nedan visas två exempel över vad som händer när vattendrag beskrivs mer detaljerat. Kortfattat kan sägas att de blir fler och längre. Fler vattendrag har kartlagts och den högre upplösningen gör att meandring och krökar fångas betydligt bättre vilket gör att vattendragen på kartan blir längre. 

Projektet Hydrografi i Nätverk resulterade i: 

• Mer än 362 000 vattendrag
• Cirka 52 600 mil vattendrag
• Cirka 900 mil otydlig stomlinje

Otydlig stomlinje visar där vatten leds under mark. Den dras fiktivt och närmsta vägen från de objekt som den binder samman. 

Går det att beskriva hur vattnet rör sig i mark på en mycket lokal skala? 

Vattendrag bildas där det finns avrinning. Det behöver däremot inte vara permanent. De flesta av landets mindre vattendrag torkar ut. I norra Sverige fylls bäckarna vid snösmältning men leder inte vatten framåt sensommar eller vinter. Likadant i södra Sverige där många mindre vattendrag är torra sommartid.

Hur vattendragen bildas över landet beror på topografin, markens genomsläpplighet, dess struktur, jorddjup och inte minst vilken växtlighet som finns i området.

Diken, det vill säga vattendrag skapade av människan är en annan viktig kunskap som behövs för att förstå hur vattnet rör sig i mark. Det finns en ofattbart stor mängd diken och dräneringar över landet som ett resultat av människors arbete från lång tid tillbaka till idag, för att få odlingsbar jord och bättre förhållanden i skog och mark. För att veta exakt hur vatten rör sig lokalt behövs kunskap om alla dessa.

I städer har människan dramatiskt påverkat vattnets väg genom marken. Om det är en stor stad och vattnet ska beskrivas detaljerat, behövs kunskap om dagvattensystem. 

Det går alltså inte att idag beskriva exakt hur vattnet rör sig på en mycket liten skala.

Göta älv, Sveriges största vattendrag

SMHI med både observationer och modeller räkna ut hur mycket vatten som rinner ut i havet. På så sätt kan vi säga vilka avrinningsområden som har mest vatten i sina vattendrag. Göta älv är störst i nästan alla kategorier.

Avrinningen högst i fjälltrakterna

Avrinningen i mindre områden kan säga något om var i landet mindre vattendrag transporterar mest vatten. Bilden nedan visar det tydligt. De mindre vattendrag som har mest vatten finns i fjällområdena där nederbörden är högst och avdunstningen låg. Dessa vattenfylls under snösmältningen.

Hur avrinningen ser ut i landets mindre vattendrag kan utforskas med följande kartor.