Olika typ av vattendrag

Sveriges vattendrag leder vatten från fjällen och höjderna genom landet ut i havet. De kan börja som bäckar och rinner sedan samman till större vattendrag. Nedan beskrivs ett antal olika typ av vattendrag.

Dalgångar formas från inlandsisen

I dalgångar har vattendragens karaktär formats efter inlandsisens smältning för cirka 10 000 år sedan. Smältvattnet förde med sig stora mängder sediment som sedan avsattes i kustområden och dalgångar. I dessa sediment skar sig sedan älven ner alltmer. Allteftersom landet höjdes, avlagrades sedimenten på lägre nivåer längre ner i dalgångarna.

På detta sätt bildades terrasser på olika nivåer ovanför det nuvarande vattendraget. Terrasslandskap är mycket vanligt i älvar i norra Sverige och de tydligaste finns vid Ångermanälven, Indalsälven och Klarälven. 

Vattnets ständiga flöde kan skapa raviner eller meander

I områden med mycket fint sediment kan raviner bildas genom att ett vattendrag skär sig ner i marken och eroderar bort stora mängder sediment. Raviner har branta väggar och är ibland utbildade till stora förgrenade ravinsystem. Raviner förekommer i hela landet, men är särskilt vanliga i sydvästra Sverige.

Meandrande vattendrag kan finnas på sträckor med liten lutning och lätteroderade sediment. I vattendragens ytterkurvor eroderar sedimenten och i innerkurvorna avlagras de. Detta ger vattendraget ett slingrande lopp som är i ständig förändring. Meanderlopp är vanliga i Sverige och några de mest kända finns i Byskeälven, Öreälven, Lögdeälven och Klarälven.

Delta

Där ett vattendrag når en sjö eller havet kan det bildas ett delta. Material som transporterats med vattendraget avsätts och det bildas flera mynningsarmar kring öar och sandbankar. Exempel på deltan i Sverige är Klarälvens mynning i Vänern och Indalsälvens mynning i Bottenhavet.

Diken

Diken är vattendrag skapade av människan. Främst har de grävts för att sänka grundvattennivån för att göra marken odlingsbar eller mindre sank. Det finns enligt SLU mer diken än vattendrag i landet.