Olika aktörer i samhället – kommuner, regioner, departement och företag – står ofta inför stora och komplexa utmaningar. Våra forskare levererar vetenskapliga underlag för att beslutsfattare ska kunna ta bästa möjliga beslut. På så sätt bidrar vi till att öka hela samhällets hållbarhet.
SMHIs forskning rör väder, vatten och klimat. Mer formellt brukar ämnena kallas meteorologi, oceanografi, hydrologi och klimatologi. Forskningen rör också angränsande områden, till exempel miljöstatus, och en del frågor behöver angripas med ett tvärvetenskapligt perspektiv.
Information från SMHI är vetenskapligt belagd och går att lita på. Vi gissar inte.
Helén Andersson är chef för SMHIs forskningsavdelning sedan 2018. Med en bakgrund som forskare inom oceanografi känner hon verksamheten väl, numera ur både ett forsknings- och ledningsperspektiv.
Helén Andersson är idag chef för SMHIs forskningsavdelning. Vägen in i vetenskapen gick via att hon som aktiv sportdykare var intresserad av havet och började studera oceanografi – och så småningom doktorerade och forskade i ämnet.
Underlag för stora och små beslut
Helén Andersson understryker att forskning är viktigt för att beslutsfattarna ska kunna ta välgrundade beslut.
– Samhällsplanering handlar om stora värden som till exempel infrastruktur och hur vi kan nyttja havet. Men forskningen ligger också bakom tekniken som ger oss väderprognoser så att du och jag kan bestämma om vi ska ha gummistövlar eller gympaskor på oss på skogspromenaden.
SMHI bedriver tillämpad forskning. Det innebär att forskningen förklarar och erbjuder lösningar på aktuella problem i samhället.
– Det gör att vi både behöver veta vad de olika användarna ute i samhället har för behov, och att vi behöver hitta en metodik för att få fram ett svar på hur vi kan möta det behovet.
Den vetenskapliga grunden
Hela vetenskapens idé bygger på att forskare tar fram hypoteser som de testar för att se hur omvärlden fungerar. Med en problemställning och en strukturerad metodik tar forskarna fram kunskap om något.
– Det handlar om att testa hypoteserna systematiskt. På SMHI jobbar vi med modeller, metodik, data och kunskap – och allt är vetenskapligt framtaget. Dessutom kvalitetssäkras resultaten ytterligare genom att de publiceras och granskas vetenskapligt av andra forskare.
Modeller viktiga verktyg
En beräkningsmodell är enkelt förklarat en samling formler för att räkna ut saker.
– Modellutvecklingen är stor hos oss och våra modeller gör oss unika. Vi har byggt upp en infrastruktur som är viktig för Sverige och även internationellt. Vi förser många andra forskare och verksamheter med grundläggande siffror. Forskarna måste veta vad de ska mata in för uppgifter och hur de ska be modellen att räkna ut det.
– Det är mycket att hålla reda på och forskarna behöver kunna både programmering, matematik, fysik och andra geovetenskapliga processer som ingår – och kunna utvärdera siffrorna som kommer ut och sammanställa data till olika användare. Modellerna är våra ”labb” till ny kunskap och nya produkter. De hjälper oss att förstå planeten som den ser ut idag och att se in i framtiden. Modellerna är de verktyg vi har för att göra olika scenarier av framtida utveckling och nya miljötillstånd.
Superdatorn – en nyckel till framgång
För att göra de omfattande beräkningarna behövs superdatorer med stor kapacitet. Den är grunden för stora delar av SMHIs forskningsverksamhet – från utveckling av prognosmodeller till klimat- och effektmodeller.
– På SMHI kommer forskningen nära slutanvändarna. Vi märker att det är ett stort sug efter vår kunskap både nationellt och internationellt. Jag gillar att vara i forskarvärlden och att vi hela tiden rör oss på okänd mark och tar fram ny kunskap och utforskar världen, avslutar Helén Andersson.
