Huvudinnehåll

"Vatten är liv"

Uppdaterad

Publicerad

Vatten är livsviktigt. Förutom rent kroppsligt – vi behöver vatten för att överleva – behöver ekosystem och de flesta samhällsfunktioner också tillgång till vatten. Vattnet knyter samman olika naturtyper och fungerar som ett blodomlopp som låter ämnen och energi flöda från en del i landskapet till en annan.

De flesta samhällen finns vid vattendrag, sjöar eller kust och ibland ställer vattnet till det för oss, till exempel vid skyfall och torka. Den hydrologiska forskningen söker bland annat svar på hur vi kan nyttja sötvattnet mer effektivt i landskapet så att alla får lagom tillgång, inte minst nu i ett förändrat klimat.

– Vatten är liv, det är grunden till allt liv som vi känner till det. Och av allt vatten som finns på planeten är det väldigt lite som är sötvatten, så vi måste vara rädda om det, säger Berit Arheimer, professor i hydrologi på SMHI.

Porträtt Berit Arheimer.

Berit Arheimer, SMHIs professor i hydrologi.

Vattnet ska räcka till mycket

Från att vattnet lämnar molnen som regn och letar sig ut till havet via mark, sjöar och vattendrag, används det till mycket och ska räcka till många. Det blir dricksvatten, används i vattenkraftverk, bevattnar odlingar, är livsmiljö för fiskar och andra arter under ytan. Alla växter är beroende av det och brandkåren släcker bränder med det.

– De som behöver vattnet ska kunna använda det, men även ta hänsyn till hur de påverkar andra nedströms. Därför måste vi ha vi kunskap om vattnets kretslopp och om vilka faktorer som reglerar vattenflöden och vattenkvalitet.

Nationella och internationella projekt

SMHI har en lång tradition av tillämpad hydrologisk forskning och arbetar i många nationella och internationella projekt. Det kan till exempel handla om vattenbrist och torka, brandrisk, dimensionering av dammar, översvämningsrisk, transport av föroreningar och effekter av klimatförändringar.

– Vi arbetar med forskningsprojekt och uppdrag för att höja kunskapsläget i samhället och för att förbättra SMHIs produktionskedjor för prognoser, analyser och utredningar. Fokus ligger på hydrologisk förståelse och beräkningsmodeller för att uppskatta vattenmängd i snö, mark och sjöar, flöden i landskapet och koppling till atmosfären. Vi levererar öppna data och öppen källkod från våra modellsystem och tar fram webbtjänster för Sverige och även hela världen, som är väldigt uppskattade. Vi jobbar även med att undersöka hur vi kan nyttja ny teknik för miljöövervakning.

Flaggskeppet bland modellerna är egenutvecklade HYPE (HYdrological Predictions for the Environment), som används världen över för prognoser men även för att beräkna klimatindikatorer och scenarier knutna till framtida vattenresurser och vattenkvalitet.

Samarbete vägen till framgång

– Det finns stor samlad kompetens på SMHI; meteorologer, IT-folk, klimatmodellerare, observatörer, statistiker, oceanografer... och tillgång till superdatorer. Det gör att vi har kunnat genomföra stora projekt som andra hydrologiska institut inte har haft möjlighet till. SMHI är en bra jordmån för forskning och utveckling som har gjort oss hydrologer framgångsrika internationellt.

Vår forskning

Nyfiken på mer?

Några röster om hur SMHIs forskning spelar roll i samhället.

Porträtt av Sam Fredriksson.

"Havet är viktigt för alla"

Porträtt på Erik Kjellström.

"En av de största frågorna mänskligheten står inför"

Porträtt på Helén Andersson.

"Modellerna är våra labb"

"Mer än väder!"

Relaterade sidor

  • Forskning och utveckling

    Hydrologi

    SMHIs hydrologiska forskningsenhet sammanställer, skapar och förmedlar kunskap om sötvatten till samhället på olika tids- och rumskalor.

  • Forskning och utveckling

    Sjöar och vattendrag

    Sverige och världen står inför växande utmaningar när det kommer till våra vattenresurser. SMHI arbetar för bättre kunskap om sjöar och vattendrag,...