Tillämpad forskning med tillgängliga resultat
Väder, vatten och klimat har i alla tider påverkat samhället. Den pågående klimatförändringen medför nya utmaningar när klimatet blir varmare och ytterligheterna blir allt mer extrema. Det krävs en anpassning av samhället för att möta utmaningarna. Här kommer SMHIs forskning in.
”Modellerna är våra labb”
SMHIs forskningschef om verksamhetenAnvändarbehov gör forskningen relevant
Vi forskar inom meteorologi, hydrologi, oceanografi och klimat för att skapa ny, ofta mer detaljerad, kunskap och modeller av klimat- och jordsystemet. Vår forskning gör att vi kan beskriva framtidens väder, vatten och klimat. Den skapar möjlighet för samhället att göra de val som krävs för att begränsa klimatförändringen och anpassa sig till dess konsekvenser.
Vårt arbete sker ofta nära olika grupper av användare, där vi i samskapande processer utforskar problem och utmaningar. Vi angriper frågeställningarna med en vetenskaplig metod, vilket gör resultaten tillförlitliga. De samskapande processerna gör oss lyhörda för användarnas behov. De gör också att resultaten från forskningen snabbt går att använda både för olika typer av policybeslut och i praktiskt arbete hos till exempel en kommun eller länsstyrelse.
Samarbete ökar nyttan
Vi deltar i en stor mängd internationella projekt där vi samarbetar och har kunskapsutbyte med forskare i Europa och runt om i världen. Dessa nätverk gör att vi får del av andras metoder, kunskap och resultat, vilket skapar samhällsnytta också för svenska användare. Dessutom skapar vår kunskap och modeller nytta på andra håll i världen.
Vi möjliggör kunskapsutbyte och producerar grundläggande modellberäkningar som vi delar i lättillgängliga webbtjänster, användbara i länder som inte har kapacitet att göra de tunga beräkningarna, men som är i stort behov av data för att framtidssäkra sitt samhälle.
Endast den bästa forskningen får finansiering
Vår forskning och utveckling är i huvudsak projektfinansierad. Det betyder att vi söker stöd hos nationella och internationella forskningsfinansiärer, som utvärderar nyttan av vår forskning när de granskar våra forskningsansökningar. Det är hård konkurrens om finansieringen. Endast den forskning som har en tydlig samhällsnytta kommer att få finansiering.
Vår forskning och utveckling finansieras bland annat genom EU:s ramprogram för forskning och innovation, Horisont Europa och Destination Earth. Även nationella forskningsfinansiärer som Vetenskapsrådet, Formas och Vinnova och myndigheter som till exempel Myndigheten för samhällsskydd och beredskap MSB, Naturvårdsverket, Rymdstyrelsen och Havs- och vattenmyndigheten finansierar våra projekt.
Vi genomför också projekt som är finansierade av det europeiska Copernicusprogrammet för öppna data från jordobservationer, Europeiska rymdstyrelsen ESA, FN:s världsmeteorologiska organisation WMO, FN:s forskningsprogram för klimat WCRP och Gröna klimatfonden.
Se ett urval av våra pågående och nyligen genomförda forskningsprojekt
Våra forskningsenheter
Vår verksamhet organiseras i fyra forskningsenheter. I det dagliga arbetet samarbetar vi i våra forskningsprojekt. Då får vi nytta av hela den breda kompetens som finns samlad på SMHI.
Meteorologi
Forskning och utveckling inom väderprognos, klimatanalys, atmosfäriska processer och luftmiljö.
Hydrologi
Vi skapar, sammanställer och förmedlar kunskap om sötvatten på olika tids- och rumskalor.
Oceanografi
Havsforskning med spets inom marinbiologi, observationer, numerisk modellering och fjärranalys.
Klimat vid Rossby Centre
Forskning och utveckling kring klimatsystemet och för klimatmodellering.
Vetenskapliga publikationer från SMHI
Vi publicerar våra forskningsresultat i vetenskapligt granskade tidskrifter och i SMHIs egna rapportserier. De två senaste publikationerna är:
Myndigheters arbete med klimatanpassning 2024
Trine Haugset, Linda Gren, Caroline Rydholm, AnnaKarin Unger
I: Klimatologi
2025
Sammanfattning
Denna rapport utgör Sveriges meteorologiska och hydrologiska instituts (SMHI) sammanfattande analys av 51 myndigheters arbete med klimatanpassning under 2024. Enligt förordning (2018:1428) om myndigheters klimatanpassningsarbete (förordningen) ska dessa myndigheter, inom sina ansvarsområden, initiera, stödja och utvärdera arbetet med klimatanpassning. Arbetet ska årligen redovisas till SMHI, vilket sker i webbverktyget Klira. SMHI ska lämna en sammanfattande analys till regeringen senast den 15 april varje år. Denna rapport baseras på de redovisningar myndigheterna har lämnat in till SMHI för verksamhetsåret 2024.
De flesta myndigheter har genomfört sina uppdrag enligt förordningen, men det finns stora variationer i genomförandet.
Fler myndigheter än något tidigare år svarar nekande på frågorna om de har en aktuell klimat- och sårbarhetsanalys eller handlingsplan. Många myndigheter är i ett skede där de behöver uppdatera sina klimat- och sårbarhetsanalyser och handlingsplaner men flera uttrycker brist på resurser för att genomföra detta arbete.
Länsstyrelsernas arbete har påverkats av de sedan 1 januari 2024 avvecklade ekonomiska medlen till klimatanpassning. Konsekvenserna varierar mellan olika länsstyrelser, där flera påverkats i hög grad medan andra har prioriterat att bibehålla klimatanpassningsarbetet.
Fler nationella myndigheter och länsstyrelser samarbetar med aktörer inom EU i klimatanpassningsarbetet och har fått extern finansiering till projekt, exempelvis genom EU-medel.
För att stärka arbetet framåt finns behov av ökad samverkan, långsiktig finansiering, tillgång till uppdaterade och anpassade kunskapsunderlag samt bättre integrering av klimatanpassning i myndigheternas verksamheter. Både nationella myndigheter och länsstyrelser uttrycker behov av ytterligare ekonomiska och personella resurser för att kunna arbeta mer långsiktigt med klimatanpassning och för att kunna genomföra uppdragen i klimatanpassningsförordningen.
Utifrån vad som framkommit i årets analys har SMHI tagit fram fyra rekommendationer till regeringen. Motiveringar finns i kapitel 8.
Regeringen bör överväga att
revidera klimatanpassningsförordningense över den långsiktiga finansieringen av klimatanpassningsarbetet till länsstyrelserna och till de nationella myndigheter som berörs av klimatanpassningsförordningen ge förordningsmyndigheter i uppdrag att samverka med andra nationella myndigheter och länsstyrelser kring framtagande och spridning av anpassade kunskapsunderlagge förordningsmyndigheter i uppdrag att samordna klimatanpassningsarbetet i regionala samverkansgrupper kring stora utmaningar.
Hypsographic Control on the Diapycnal Flow in the Eastern Gotland Basin of the Baltic Sea
Magnus Hieronymus, Per Pemberton, Robinson Hordoir, Erik Mulder
Kontakta forskningsavdelningen
SMHI Forskning och utveckling
Chef forskningsavdelningen: Helén Andersson
Forskningsnyheter
Skogsbränder påverkar luftkvaliteten – hälsoeffekter observerade efter bränderna 2018
Stora skogsbränder ökar mängden fina partiklar i luften, vilket påverkar hälsan hos dem som utsätts för brandröken. Detta kunde även observeras i samband med de stora skogsbränderna i Sverige 2018. Det är en del av slutsatserna från ett nu avslutat ett internationellt forskningsprojekt där SMHI deltagit, om skogsbrände...9:or på besök bland plankton, havsbojar och invasiva krabbor
Hur påverkas havet av klimatförändringen och hur ser man skillnad på en invasiv krabba och en vanlig, svensk strandkrabba? Det var två av frågorna som klass 9G från Påvelundskolan i Göteborg fick svar på när de besökte SMHI under Vetenskapsfestivalen den 7 april.SMHI-professor utnämns till hedersdoktor
På SMHI arbetar tre professorer inom ämnena hydrologi, klimatologi och oceanografi. Nyligen blev vår professor i hydrologi, Berit Arheimer, utnämnd till hedersdoktor vid universitetet i Córdoba. Vi slog oss ned med Berit för att höra mer om utmärkelsen och om hennes koppling till det spanska lärosätet.