Huvudinnehåll

Utforska ett ämne i kunskapsbanken

Meteorologi

Faktapaket: Väderprognoser

Lågtrycksbanor över Europa

Under 1800-talets senare del kartlade Jacob van Bebber lågtryckens banor över Europa. Det var troligen ett försök att finna ett system i det till synes kaotiska rörelsemönstret och i förlängningen ett försök att göra prognoser. Under 1900-talet utvecklades andra metoder för prognoser, men i svensk och även tysk meteorologi har just lågtrycksbanan Vb (uttalas fem-b) levt kvar som ett begrepp.

Flertalet lågtryck (mellanbredds-cykloner) som berör norra och västra Europa kommer ifrån väster. De bildas utmed den så kallade polarfronten som skiljer polarluft från tropikluft.

I van Bebbers klassificering av cyklonbanor som visas på kartan ser vi några av dessa banor. De flesta av lågtrycken rör sig från Atlanten och vidare österut.

Porträttbild Wilhelm Jacob van Bebber

Wilhelm Jacob van Bebber (1841-1909), tysk meteorolog som i slutet av 1800-talet klassificerade lågtrycksbanor från I till VI med underklasser a till d.

Exempelvis bana Ia som startar norr om Irland och fortsätter upp mot Lofoten. Där delas den upp i några olika stråk. Lågtryck med denna bana för i allmänhet med sig varm tropikluft in över Sverige.

De sydligare banorna IVa och IVb gör att kall polarluft kan strömma ner på baksidan av lågtrycket över stora delar av Skandinavien. Följer lågtrycken denna bana under vintern kan även kall arktikluft komma in över Norden.  

Lågtrycken med bana Va startar över Atlanten korsar Frankrike mot Norditalien. Här sker en uppdelning i undergrupper och över norra Adriatiska havet börjar banan Vb, som därefter går mot norr.

Det mesta av Bebbers klassificeringsarbete tillhör historien och används inte längre. Men just Vb-banan lever kvar inom meteorologin och utläses fem-be. På tyska finns de kvar som Fünf-Be-Wetterlage.

Karta med Wilhelm Jacob van Bebbers klassificering av lågtryck från 1891.

Lågtrycksbanor från I till VI (ett till sex) med underklasser a till d enligt van Bebbers klassificering av lågtryck (1891).

Lågtrycksbanan Vb

Vintertid då Adriatiska havet ofta är relativt sett varmt blir luften extra fuktig och när lågtrycket ger sig av mot norr möter den ofta kallare luft från nordost. Detta kan ge upphov till en kraftig utveckling av både vindar och nederbörd.

Några gånger varje sommar brukar det bildas lågtryck som från Adriatiska havet eller Svarta Havet rör sig på en nordlig bana. Mellan varm luft över östra Europa och svalare över Centraleuropa kan dessa lågtryck fördjupas. Flera översvämningar i Central- och Östeuropa kan knytas till dessa Vb-lågtryck.

Varför de är intressanta ur ett svenskt perspektiv

Eftersom det för den här typen av lågtryck ofta finns mycket fuktig luft är det en överhängande risk för stora regnmängder. Om Sverige berörs och i så fall vilka delar, är något som alltid ställer meteorologerna inför stora utmaningar.

Svårigheten vid prognoser av rörelsen för Vb-lågtryck ligger i att bara en liten förskjutning i deras rörelse i den nordliga banan ger olika väder i Sydsverige. Rör sig lågtrycket i huvudsak över Baltikum kan Götalands fastland få nordvind och klart, men om banan blir lite västligare kan det bli mulet med skurar/snöbyar i kustområdet.

Vid ytterligare västligare bana kommer nederbördsområdet in över större delar av Götaland. Ibland sker även en fördjupning av lågtrycket över Östersjön om vattentemperaturen är relativt sett hög. Dessa svårigheter har alltså gjort att beteckningen Vb har levt kvar.

Översiktskarta till onsdag 8 juli 2009, klockan 14. ett lågtryck fördjupas över Polen.

Ett exempel på ett Vb lågtryck från onsdagen 8 juli 2009 kl. 14. Mellan varm luft i öster och kall luft i väster bildas ett lågtryck över Polen med riktning norrut i Sveriges längdriktning.

Dygnsnederbörd 8 juli 2009

Dygnsnederbörd 8 juli 2009. Notera de stora mängderna över Gotland och östra Svealand, medan stora delar av sydöstra Götaland endast fick små mängder.

Dygnsnederbörd 9 juli 2009

Dygnsnederbörd 9 juli 2009. Dagen efter fortsatte regnandet över Svealand och nederbörden spred sig även norrut utmed Norrlandskusten.

Mer i detta faktapaket

  • Meteorologi

    Väderprognoser

  • Väderprognoser

    Att förutsäga väder - en mycket kort historik

    Att kunna förutsäga vädret för kortare eller längre tid har länge tillhört mänsklighetens önskan. Innan den vetenskapliga insikten hade man enbart ...

  • Väderprognoser

    Brandriskprognoser

    SMHI informerar sedan många år om brandrisken. Vanligaste är att det först på våren kommer information om risk för gräsbränder och därefter informa...

  • Väderprognoser

    Flygvädertjänsten

    Flygtrafiktjänsten inom SMHI bidrar till att flygtrafiken i Sverige kan bedrivas säkert och effektivt. Dygnet runt, året runt utfärdar meteorologer...

  • Väderprognoser

    Hur mäts prognosers träffsäkerhet?

    SMHI mäter kontinuerligt träffsäkerheten i väderprognoserna. Ett flertal parametrar i en väderprognos jämförs mot observationer av hur vädret sedan...

  • Väderprognoser

    Kan man lita på väderprognoser?

    Meteorologi är en exakt vetenskap, men trots det kan vi inte göra prognoser som alltid blir helt riktiga. Vi kan inte med exakthet kartlägga de fak...

  • Väderprognoser

    Kustvädersträckor och sjöväderområden

    Sjöväderprognoser är indelade i olika sjöväderområden och kustväderprognoserna är indelade i kuststräckor. Tabellen nedan visar hur kuststräckorna ...

  • Väderprognoser

    Om Brandriskprognoskartor

    Brandriskprognoskartorna visar tre olika kartor med information om risken för vegetationsbränder.

Relaterade faktapaket

Snöfall i kvällningen med bilar och fotgängare

Varningar och meddelanden

Svartvit bild på människor som korsar en väg i snöfall med bilar i bakgrunden

Vädervarningar för samhällsaktörer

Sveriges klimat

En uttorkad flod med träd i bakgrunden

Torka