Huvudinnehåll

Utforska ett ämne i kunskapsbanken

Meteorologi

Faktapaket: Solens upp- och nedgång

Vad är ett solbanediagram?

Beroende på tid på dygnet och datum under året varierar solens position på himlen. För att åskådliggöra detta, för en specifik plats, kan man använda ett solbanediagram.

Solens bana - illustrationFörstora bilden

Hur solljuset faller beror på plats, tid på året och tid på dygnet. I mitten av oktober står solen ungefär i sydost klockan åtta på morgonen i Stockholm, men den står högre och mer åt öster vid samma klockslag i slutet av juni.

Ett solbanediagram visar solens höjd över horisonten och i vilket väderstreck solen står för olika tidpunkter under dagen. För att också visa variationer under året väljs vanligtvis flera dagar ut till samma diagram, t.ex. den första dagen i varje månad, vår- och höstdagjämning samt vinter- och sommarsolstånd. 

Att solen står högre på himlen under sommaren än på vintern för ett givet klockslag är självklart. Men att även väderstrecket varierar något är inte lika givet. Detta åskådliggörs i ett solbanediagram med något som liknar en utdragen åtta, ett så kallat analemma. Ett analemma visar solens position på himlen för ett givet klockslag varje dag under ett år.
 

Solbanediagram för Norrköping beskrivet i text efter diagrammetFörstora bilden

Exempel på solbanediagram för Norrköping (58,6°N 16,2°O) som visar solens höjd över horisonten och i vilket väderstreck solen står för olika tidpunkter under dagen och över året. Väderstreck skrivs här i grader, t.ex. är 180 detsamma som söder.

I solbanediagrammet för Norrköping (58,6°N 16,2°O) ovan kan vi exempelvis se att vid sommarsolståndet går solen upp i omkring nordost (≈ 45˚), når som högst omkring 55° över horisonten och står då i söder för att tillslut gå ner i omkring nordväst (≈ 315°)

Något som dock inte enkelt framgår av denna typ av solbanediagram, är hur länge solen är uppe varje dygn. För att åskådliggöra detta kan man t.ex. istället visa solhöjden som konturer med klockslag på x-axeln. Ett exempel på en sådan typ av solbanediagram visas i figuren nedan.

Solbanekonturer för NorrköpingFörstora bilden

Solbanediagram för Norrköping (58,6˚N 16,2˚O) där solhöjden visas som konturer, dag på året visas på y-axeln, tid (UTC) visas på x-axeln och väderstrecken är de något böjda orangea linjerna.

I figuren ovan kan vi nu se att vid sommarsolståndet i Norrköping (d.v.s. när solen är uppe som längst), går solen upp vid omkring 02:00, når sitt maximum vid omkring 10:30 och går ner omkring 20:00 (alla tider i UTC). Svensk normaltid är UTC + 1 timme och vid sommartid + 2 timmar.

Att väderstrecken är böjda visar på samma fenomen som för analemmorna i den första figuren, d.v.s. att väderstrecket solen står i för ett givet klockslag varierar under året. T.ex. omkring klockan 08:00 UTC dag 60 (1 mars) står solen i sydost (SO), medan den för samma klockslag dag 180 (29 juni) står mer åt ostsydost.

Val av solbanediagram

Den plats du är intresserad av kanske ligger långt från någon av de orter som finns i högerspalten. Det viktigaste är då att välja den ort som ligger på ungefär samma breddgrad (latitud).

För orter som ligger på samma breddgrad har solen nämligen samma bana över himlen. Till exempel för Eskilstuna, Örebro och Karlstad kan du använda diagrammet för Stockholm då dessa orter ligger ungefär på samma breddgrad. 

Diagrammet är gjort för Stockholm och förflyttar man sig västerut på samma breddgrad kommer solen att befinna sig i samma position 4 minuter senare för varje längdgrads (longitud) förflyttning. 

Örebro ligger nästan på 15°O och Stockholm på 18°O. Skillnaden dem emellan är tre längdgrader. Tre gånger fyra minuter är tolv minuter. Det vill säga solen hamnar i samma position i Örebro tolv minuter senare. 

Om man väljer ett diagram där ens ort ligger öster om den valda diagramorten behöver justeringen göras med motsatt tecken. Exempelvis ligger Sandhamn, Stockholms skärgård, cirka en grad öster om Stockholm. Där går solen alltså upp cirka fyra minuter tidigare än i Stockholm. 

Mer i detta faktapaket

  • Meteorologi

    Solens upp- och nedgång

    Det är inte bara astronomiska faktorer som bestämmer solens upp- och nedgång. Andra faktorer som spelar in kan till exempel få till följd att de an...

  • Solens upp- och nedgång

    Asymmetri i tidpunkten för solens upp och nedgång

    Många kalenderbitare har under åren noterat att det kring sommar- och vintersolstånden är en asymmetri i solens upp och nedgångstider. Speciellt mä...

  • Solens upp- och nedgång

    Avståndet mellan jorden och solen

    Jordens avstånd från solen varierar under året. I början av januari befinner sig jorden som närmast solen (perihelium). I början av juli är avstånd...

  • Solens upp- och nedgång

    Dagslängdens förändring under året

    I Norden är skillnaderna i dagslängd under årets gång mycket stora. Under våren och hösten går förändringen i dagslängden snabbt, det märks särskil...

  • Solens upp- och nedgång

    Gryning och skymning

    Före solens uppgång är det inte helt mörkt utan det råder under en viss tid gryning. På samma sätt efter solens nedgång blir det inte mörkt omedelb...

  • Solens upp- och nedgång

    Midnattssol och polarnatt

    På höga breddgrader (Arktis och Antarktis) kommer solen någon del av året att befinna sig över eller under horisonten under hela dygn. Dessa dygn f...

  • Solens upp- och nedgång

    Soluppgång och refraktion

    Tiden för solens uppgång och nedgång påverkas av ljusets brytning i atmosfären, vilket kallas refraktion. Denna inverkan är nog större än vad många...

  • Solens upp- och nedgång

    Sommarsolstånd och vintersolstånd

    Solstånden inträffar två gånger om året då jordaxeln lutar som mest in mot eller bort från solen. På norra halvklotet är sommarsolståndet den tidpu...

Relaterade faktapaket

Vågor

Utbrott i Sarychev i juni 2009

Klimatpåverkan

Arktiska berg i vattnet

Klimatet förändras

Mikroskopbilden är från ett levandeprov och skeletonema marinoi, Rhizosolenia setigera och Thalassiosira nordenskioeldii

Alger