Sommarsolstånd och vintersolstånd

Solstånden inträffar två gånger om året då jordaxeln lutar som mest in mot eller bort från solen. På norra halvklotet är sommarsolståndet den tidpunkt då jordaxelns lutning gör att solen står som högst på himlen och därmed är uppe längst. Vid vintersolståndet råder det motsatta förhållandet.

Sommarsolståndet markerar årets längsta dag och kortaste natt, och vintersolståndet det omvända. I praktiken förändras dock nattens liksom dagens längd ytterst lite under några veckor kring solstånden.

Vid sommarsolståndet blir det aldrig riktigt beckmörkt någonstans i Sverige eftersom solen bara är en bit under horisonten i nordlig riktning. Under natten råder skymning, som övergår direkt i gryning. Norr om polcirkeln råder midnattssol.

Det finns en årlig gång i dagens längd. På sommarhalvåret ökar dagslängden med ökad latitud. På vintern minskar den med ökad latitud och vid dagjämningarna är dagarna ungefär lika långa över hela landet.

På södra halvklotet inträffar sommarsolståndet vid vårt vintersolstånd och vice versa.

Tidpunkten för sommarsolståndet och vintersolståndet varierar något mellan åren

Sommarsolståndet och vintersolståndet är egentligen inte speciella dagar utan de infaller vid exakta tidpunkter som varierar något från år till år.

Tidpunkten för sommarsolståndet och vintersolståndet påverkas av skottårscykeln som är en korrektion för att ett år egentligen är cirka 365,25 dygn.

Sommarsolståndet och vintersolståndet infaller som tidigast om det är skottår. Under de tre följande åren av skottårscykeln sker en senareläggning av tidpunkten med ungefär sex timmar (0,25 dygn) per år.

I medeltal är dock förskjutningen något mindre än sex timmar, varför tidpunkten vid nästa skottår ligger något tidigare än vid det förra skottåret.

Detta leder till att vi får en långsam förskjutning mot tidigare sommarsolstånd och vintersolstånd under resten av det här århundradet. Detta gäller fram till år 2100 då vi enligt reglerna för den gregorianska kalendern hoppar över skottdagen.

Sommarsolståndet

I Sverige inträffade sommarsolståndet i början av det här århundradet alltid den 21 juni.

Sedan år 2020 infaller sommarsolståndet den 21 juni, eller den 20 juni om det är skottår, det vill säga det första året i skottårscykeln. Från och med år 2049 inträffar sommarsolståndet den 20 juni både det första och andra året i skottårscykeln. Från år 2078 infaller sommarsolståndet den 20 juni under det första, andra och det tredje året i skottårscykeln.

Men helt säkra är faktiskt inte dessa uppgifter! Det är avhängigt politiska beslut om hur det ska bli med normaltid/sommartid i fortsättningen. Om vi får ständig svensk normaltid är det i stället åren 2045 och 2074  som gäller i stället för 2049 och 2078.

Vintersolståndet

Vintersolståndet infaller den 21 december under skottår samt även det andra och det tredje året i skottårscykeln. Det fjärde året i skottårscykeln infaller vintersolståndet den 22 december.

År 2047 är det sista året det här seklet med vintersolstånd den 22 december. Därefter är det alltid den 21 december som gäller fram till 2084 då vintersolståndet kommer att infalla redan den 20 december under skottår.

Även dessa uppgifter beror av hur det blir med normaltid/sommartid i fortsättningen. Om vi får ständig svensk sommartidtid är det i stället åren 2051 och 2088 som gäller i stället för 2047 och 2084.

Polarnatt, midnattssol och polcirkeln

Lite förenklat kan man säga att från polcirkeln och norrut går solen inte alls ner vid sommarsolståndet. Man talar då om midnattssol.

Vid vintersolståndet går solen överhuvud taget inte upp norr om polcirkeln, även om det blir något ljusare på dagen. Man talar då om polarnatt.

I praktiken är det lite mer komplicerat om man tar hänsyn till solljusets brytning i atmosfären samt räknar soluppgång och solnedgång från solskivans överkant i stället för mittpunkt.

Med dessa reservationer blir det vid vintersolståndet polarnatt först några mil norr om en linje genom Pajala och Gällivare. Omvänt så är det vid sommarsolståndet midnattssol ner till en linje ungefär i höjd med Haparanda.

Olika beräkningsmetoder

Tidpunkterna för sommarsolstånd och vintersolstånd kan beräknas med stor noggrannhet långt fram i tiden. Men det finns några olika beräkningsmetoder med detaljskillnader. Därför kan det vara en skillnad på någon minut mellan olika källor.