Hur tolkar man satellitbilder?

Satelliter mäter elektromagnetisk strålning från jorden och atmosfären i olika frekvensband. Informationen kan bland annat bearbetas och visualiseras med olika färger i satellitbilder. Så här kan du tolka färgerna i satellitbilderna.

Sensorer på satelliterna mäter den elektromagnetiska strålning som skickas ut från jorden och atmosfären och sedan passerar genom atmosfären och når satelliten. Strålningen mäts i både den visuella (VIS) och infraröda (IR) delen av det elektromagnetiska spektrat och kan sedan visualiseras i satellitbilder.

Det är också vanligt med sensorer som mäter mikrovågsstrålning, det vill säga i en annan del av det elektromagnetiska spektrat där våglängderna är mycket längre än i VIS/IR området. Denna typ data ger antingen upphov till hög horisontell upplösning (under 100 meter) med mycket smal geografisk täckning, eller dålig horisontell upplösning (typiskt mer än 10 kilometer) men god geografisk täckning.

Även om sensorer för mikrovågsstrålning ofta förekommer, så är det inte lika ofta som dessa bilder visas allmänt, därav fokus på IR/VIS.

Visuell RGB, också kallad översiktsbild (både VIS och IR-kanaler)

Ofta kombinerar man visuella och infraröda kanaler. Tre färger – röd, grön och blå (RGB) – får representera varsin kanal. Kombinationen av de röda och gröna visuella kanalerna gör att molnen syns i en vit-gul färgskala, och med hjälp av den ”blå” IR-kanalen kan man också skilja de kalla molnen från de varma.

Den blå kanalen är inverterad, det vill säga ju mindre strålning desto mer blå. Därför blir kallare moln blå.

Bilderna går att skapa dagtid, eftersom de visuella kanalerna är beroende av solstrålning dagtid. Nattetid finns ingen kortvågig solstrålning som reflekteras mot mark och moln, däremot syns den långvågiga strålningen som tas emot av den blå IR-kanalen.

• Blåvitt: höga och kalla, ofta tunna moln.
• Vitt: medelhöga moln, eller nysnö/glaciär eller tjocka höga moln (som skymmer solen).
• Gult: låga moln, is eller "gammal snö".
• Grönt/brungrönt: land.
• Blått/svart: hav, sjö.

Enkel IR-bild (en enda IR-kanal)

IR-bilder från en enda kanal visas ofta i gråskala. Mycket enkelt kan man säga att ju ljusare grå, desto kallare och högre moln. Men med bara en IR-kanal är det svårt och ibland helt omöjligt att skilja låga (varma) moln från molnfri barmark eller hav.

Lite förenklat kan man beskriva tre olika grå nyanser så här:

• Ljusgrått: kalla, höga moln (slöjmoln/cirrus, ofta tunna som knappt skymmer solen).
• Mellangrått: medelhöga moln (ofta tjockare moln som skymmer solen, kanske ger nederbörd).
• Mörkgrått: låga moln (tex dimmoln, duggregnsmoln etc).

"Grön snö" (både VIS och IR-kanaler)

På samma sätt som översiktsbilden är detta en kombination av tre kanaler presenterade i tre olika färger: RGB (röd-grön-blå). För att lättare kunna skilja snö och is från låga moln använder man en speciell kanal, ”nära IR”, som finns på Meteosat och de polära satelliterna. Kall snö och is syns då i en grön nyans. Den ”gröna” kanalen fångar även ismoln, men eftersom de är mycket kallare gör den ”blå” IR-kanalen att de skiftar mer åt blått och blir turkosa.

• Intensiv grön: Snö/is.
• Turkos: Kalla ismoln (höga).
• Blå/vitt (där man ser ”genom” molnet): höga, tunna moln.
• Blå/vitt: medelhöga moln eller tjocka höga moln (som skymmer solen).
• Gult: låga moln, is eller ”gammal snö”.