Hur används satellitdata?

Satellitdata är en typ av observation, som berättar för oss hur läget var just precis då data inhämtades.

Data från satelliter används exempelvis som indata i datormodeller för numeriska väderprognoser och kompletterar de mer glesa observationerna vid jordytan. Det behövs för att kunna ge ett bra utgångsläge när datormodellen ska beräkna hur vädret ska utvecklas framåt i tiden.

Användningen av satellitdata i de numeriska väderprognosmodellerna har ökat kraftigt de senaste decennierna. I dag är data från satelliter den viktigaste källan för att få utgångsläget för prognosen så rätt som möjligt. 

Satellitbilder ger en bild av nuläget

En bildsekvens kan dels bestå av satellitinformation som visar hur molnen rört sig, dels en modellsimulering som visar hur molnen förväntas röra sig framåt i tiden. Satellitinformationen är lite av ett facit – hur det faktiskt blev. Satellitdata finns förstås aldrig framåt i tiden, hur molnen kommer att röra sig är alltid en beräknad rörelse.

Bilder som är skapade av satellitdata är också användbara för både meteorologer och oceanografer för att få en uppfattning om nuläget. Exempelvis för att avgöra exakt var en kallfront eller varmfront finns och om fronten verkligen rört sig den väg som morgonens modellkörning beräknade.

Bilderna kan också användas för att upptäcka mer lokala fenomen som inte syns i de numeriska modellerna, som dimma eller större bymoln (lokalt bildade skurar, ofta med åska) en sommareftermiddag.

Speciella kombinationer visar speciella fenomen

Det finns även speciella RGB-bildkombinationer som är anpassade för att till exempel lättare kunna urskilja konvektion och dimma, eller sand från Sahara och aska från vulkanutbrott. Oceanograferna använder bland annat bilderna till att kartera is och för att upptäcka algblomning.

Satellitdata för uppföljning och forskning

Den första bilden av jorden från rymden blev tagen av den amerikanska TIROS-1-satelliten den 1 april 1960, men det dröjde nästa två decennier tills man fick regelbundna och välkalibrerade digitala satellitmätningar av jorden och atmosfären.

Dessa data sammanställs numera i långa dataserier som visar förändringar i atmosfären över tid. Ett exempel är den sammanställning som SMHIs forskare gör tillsammans med kollegor från många institut runt om i Europa, om molnighet och strålning på jorden från 1979 fram till idag. Dessa data går att analysera för att dra slutsatser om molnighetens roll i pågående klimatförändring. Det gäller dels hur molnigheten förändras, dels hur denna förändring kan påverka effekten av klimatförändringen.

Satellitdata används även som referens vid utveckling av klimatmodeller för att kontrollera att klimatmodellerna klarar av att återskapa det sätt klimatet förändrats på fram till idag. Om de klarar av att återskapa den klimatförändring som skett fram till nu, ökar tilliten till att de även kan beskriva den klimatförändring som kan ske vid olika antaganden om framtida utsläpp av växthusgaser till atmosfären.