Huvudinnehåll

Utforska ett ämne i kunskapsbanken

Klimat

Faktapaket: Sveriges klimat

Vindriktning vid nederbörd

När det förekommer nederbörd kan vissa vindriktningar vara mycket vanligare än andra. Beroende på hur de storskaliga vädersystemen rör sig och hur topografin ser ut åt det håll som det blåser ifrån påverkas sannolikheten för nederbörd.

För att nederbörd ska falla krävs det vissa förutsättningar. Det måste t.ex. finnas tillräckligt med vatten i atmosfären och uppåtvindar, så att regndroppar kan bildas. Hav och sjöar är källor till vatten och höjdskillnader kan tvinga luften till vertikala rörelser.

Eftersom landskapet varierar för de olika väderstrecken sett från en viss plats påverkas också sannolikheten att det ska falla nederbörd för olika vindriktningar. För de storskaliga vädersystemen kan t.ex. ett stigande landskap framkalla nederbörd och läsidan av ett berg kan hamna i regnskugga.

Nedan visas vindrosor för tre olika platser i Sverige. Vindrosen till vänster visar vindriktningar när det förekommit nederbörd och vindrosen till höger visar vindriktningar då alla typer av väder har förekommit. En vindros för alla typer av väder och en vindros då det inte förekommit nederbörd är i stort sett lika varandra. Detta för att det är bara ca 6-8 % av mätdatat som det förekommer nederbörd. Om inget annat anges i figuren motsvarar den yttersta ringen 30 % av tiden, den innanför 24 % av tiden och så vidare.

Figur, även kallad vindros som visar vindhastighet.Förstora bilden

Vindrosor för stationen i Mora. Till vänster: vindros vid nederbörd. Till höger: vindros för alla väder.

De vanligaste vindriktningarna vid stationen i Mora när det förekommer nederbörd är nordliga och sydostliga. Lägg märke till skillnaderna mellan hur vindriktningarna är fördelade för nederbörd och för alla väder.

Figur, även kallad vindros som visar vindhastighet.Förstora bilden

Vindrosor för stationen i Måseskär (Bohuslän). Till vänster: vindros vid nederbörd. Till höger: vindros för alla väder.

I Måseskär är den vanligaste vindriktningen sydlig när det förekommit nederbörd. Det är nästan 30 % av tiden, då det förekommit nederbörd, som vinden har varit sydlig.

Figur, även kallad vindros som visar vindhastighet.Förstora bilden

Vindrosor för stationen i Rödkallen (Luleå). Till vänster: vindros vid nederbörd. Till höger: vindros för alla väder.

I Rödkallen är det nord- till ost- till sydliga vindar som är vanligast vid nederbörd.

Regn och snö

De vanligaste vindriktningarna för nederbörd kan även vara olika om det regnar eller om det snöar. För att det ska snöa krävs det att luften i atmosfären är förhållandevis kall och när det regnar förhållandevis varm. Även här spelar topografi och vädersystemens storskaliga rörelser in och påverkar vilka vindriktningar som är vanligast för regn respektive snö. I vindrosorna nedan visas de olika vindriktningarna för tre olika platser när det regnar respektive snöar.

Figur, även kallad Vindros som visar vindhastighet.Förstora bilden

Vindrosor för stationen i Mora. Till vänster: vindros när det regnar. Till höger: vindros när det snöar.

Vid stationen i Mora är den vanligaste vindriktningen sydostlig när det regnar och nordlig när det snöar. Det är mer än 30 % av tiden som vinden är nordlig när det snöar i Mora.

Figur, även kallad vindros som visar vindhastighet.Förstora bilden

Vindrosor för stationen i Måseskär (Bohuslän). Till vänster: vindros när det regnar. Till höger: vindros när det snöar.

När det regnar i Måseskär är vindriktningen sydlig mer än
30 % av tiden och när det snöar i Måseskär är vindriktningen ostlig mer är 30 % av tiden.

Figur, även kallad vindros som visar vindhastighet.Förstora bilden

Vindrosor för stationen i Rödkallen (Luleå). Till vänster: vindros när det regnar. Till höger: vindros när det snöar.

De största skillnaderna i vindriktning mellan när det regnar och när det snöar i Rödkallen är att om det regnar är sydliga vindar vanligare och när det snöar är nordliga vindar vanligare.

Mätdatat i vindrosorna kommer från automatstationer, där alla tillgängliga tiominutersmedelvärden av vindhastighet och vindriktning från varje timme mellan 1996 till 2012 har använts. Vindmätningarna har gjorts på standardhöjden 10 m över marken. Data för nederbörd som används är när nederbördsmängden har uppmätts

Karta som visar mätstationerna: Rödkallen, Mora och Måseskär.

Karta över mätstationernas (som används i artikeln) placering i Sverige.

Mer i detta faktapaket

  • Klimat

    Sveriges klimat

    Sverige ligger i det så kallade västvindbältet med övervägande sydvästliga eller västliga vindar. I västvindbältet rör sig lågtryck längs zoner (fr...

  • Sveriges klimat

    Sveriges klimat har blivit varmare och blötare

    Vad har hänt med temperatur- och nederbördsklimatet sedan normalperioden 1961-1990?

  • Sveriges klimat

    Temperaturens ökning i Sverige sedan 1800-talet

    I Sverige som helhet har temperaturen ökat med 1,7°C om man jämför perioderna 1860-1900 med 1991-2019. Störst har ökningen varit i östra och norra ...

  • Sveriges klimat

    Vind i Sverige

    Vinden närmast marken påverkas av byggnader, vegetation och topografi. Detta gör att vindriktning och vindhastighet är olika i medeltal på olika st...

  • Sveriges klimat

    Äldre metod för beräkning av medeltemperaturen för Sverige

    Innan de nya klimatindikatorerna infördes år 2022 använde SMHI en delvis annorlunda rutin för att beräkna medeltemperaturen för Sverige baserad på ...

  • Sveriges klimat

    Ovanliga kombinationer av månadsmedeltemperaturer

    Att temperaturen normalt stiger från februari till juli för att sedan åter sjunka är allmän kännedom. Lika välkänt är det att detta mönster ofta br...

Relaterade faktapaket

Årstider

Meteorologiska mätningar

En bäck

Vattenföring

Vågor på havet som slår in mot stranden

Vattenstånd i havet

Faktapaket klimat

Alla faktapaket inom klimat

Vi har satt ihop artiklar utifrån kategorier. Allt för att du ska få ett samlat innehåll.