Sveriges klimat har blivit varmare och blötare

Vad har hänt med temperatur- och nederbördsklimatet sedan normalperioden 1961-1990?

När den pågående klimatförändringen studeras, jämförs värdena ofta med medelvärdet för en längre tidsperiod, för att till exempel kunna säga om det har varit varmare eller kallare samt blötare eller torrare än normalt. Med normalt menas vanligtvis medelvärden för den senaste normalperioden som är 1991-2020. Den tidigare normalperioden var 1961-1990.

En jämförelse mellan dessa två normalperioder visar att det har blivit varmare under alla de fyra årstiderna, med den största temperaturökningen under vintern i norra Sverige. Nederbörden har ökat för hela året, med lokala undantag vid ostkusten. Under hösten har det varit både en svag ökning och en svag minskning, beroende på vilken del av landet som studeras.

Förändring för hela året

Figurerna nedan visar förändringen av temperatur respektive nederbörd för hela året när normalperioden 1991-2020 jämförs med normalperioden 1961-1990. För större delen av landet har temperaturen stigit med mellan 1,0° och 1,5°. Men i främst norra Sverige finns områden med något större eller mindre ökning.

I nästan hela landet har nederbörden ökat. I främst västra Götaland och norra Norrland har ökningen varit drygt 10 %. Undantaget är delar av ostkusten där nederbörden har minskat något.
 

Förändring under vintern

Under vintermånaderna (december, januari och februari) framträder den starkaste temperaturökningen under året. Temperaturökningen är omkring 1,5° i Götaland. I Svealand och Norrland är ökningen från 1,5° till lokalt över 3,0°, med de högsta värdena i Lapplandsfjällen och längs Norrlandskusten.

Vinternederbörden har ökat främst i västra Götaland med som mest ungefär 30 % samt i norra Norrland med rätt allmänt 10 till 30 %. Samtidigt har nederbörden minskat i delar av östra Götaland, östra Svealand och södra Norrland. Längs Norrlandskusten har vinternederbörden lokalt minskat med drygt 10 %.
 

Förändring under våren

Under våren (mars, april och maj) framträder ett till viss del omvänt mönster i jämförelse med vintern, med den största temperaturökningen på lite drygt 1,0° i Götaland och Svealand.

Våren har blivit torrare i vissa områden i främst sydöstra Sverige. Men på de flesta håll har våren blivit blötare. I vissa områden har ökningen varit över 10 % och i nordligaste delen av landet 20 till lokalt 40 %.
 

Förändring under sommaren

Sommaren (juni, juli och augusti) har blivit 0,5° till 1,0° varmare i stort sett i hela landet, utan någon större skillnad mellan norr och söder. I ett litet område i västra delen av fjällkedjan syns en svag temperaturminskning som kan bero på osäkerhet i data i detta område.

Nederbörden har ökat generellt under sommaren. I östra Svealand, sydligaste Norrland samt delar av fjällkedjan har ökningen varit svagast med 0 till 10 %. I norra Götaland, sydligaste Svealand och östra Norrland har däremot ökningen varit drygt 20 % på många håll.

Förändring under hösten

Under hösten (september, oktober och november) har temperaturen i allmänhet stigit med 0,5° till 1,0°. I delar av norra Norrland har ökningen varit drygt 1,0°.

Nederbörden under hösten visar på små förändringar både uppåt och nedåt. Hösten uppvisar alltså den minsta nederbördsförändringen av de fyra årstiderna.

Förändring i ett längre tidsperspektiv

För den intresserade finns observationer av temperatur och nederbörd som tidsserier från nutid tillbaka till år 1860. Tidsserierna visar både värden för hela året, samt uppdelade för de fyra årstiderna, vår, sommar, höst och vinter.