Hälsinglands klimat

Hälsingland är det kustlandskap som når högst över havet, 669 meter, med stora temperaturskillnader som följd.

I januari varierar medeltemperaturen (avseende normalperioden 1991-2020) från -2° i yttersta havsbandet till -8° i en del dalgångar längst i nordväst.

I juli är den normala medeltemperaturen drygt 16° i landskapets lägre belägna delar och 13-14° på de högsta höjderna i väster.
 
Den genomsnittliga uppmätta årsnederbörden varierar från knappt 500 mm på vissa platser i kustbandet till cirka 800 mm på höjderna väster om Hudiksvall, som tillsammans med Skuleskogen och en del andra höglänta områden i Ångermanland är det nederbördsrikaste området i hela östra Sverige.

Köldrekord med da capo

Den högsta temperatur som uppmätts i Hälsingland är 35,1° i Söderhamn den 27 juli 1994.

Köldrekordet lyder på -43,6° och har märkligt nog inträffat vid två tillfällen, båda gångerna i Ytterhogdal. Första gången var under den bistert kalla nyårsaftonen 1978, men eftersom värdet härrör från tiden efter kl 19, så är det bokfört på den 1 januari 1979. Andra gången var under den mycket kalla januarimånaden 1987, närmare bestämt den 10 januari.

Svenska nederbördsrekord

Att Hälsingland uppvisar en för östra Sverige ovanligt hög årsmedelnederbörd, framgår av att landskapet kan stoltsera med två Sverigerekord i nederbörd.

126,8 mm uppmättes i Söderhamn den 15 oktober 1992 vilket är svenskt oktoberrekord. Om vi hade räknat nederbördsdygnet mellan klockan 19 och 19 i stället för mellan klockan 07 och 07 hade rekordmängden i stället blivit hela 149,4 mm räknat från klockan 19 den 15 till klockan 19 den 16 oktober.

Det andra hälsingska Sverigerekordet är månadsmängden 356,0 mm för augusti som uppmättes i Åsnorrbodarna norr om Gnarp 1986.

Den allra största officiella dygnsmängden i Hälsingland oavsett månad är 130,3 mm i Söderala den 4 augusti 2017.

Snöoväder

Hälsingekusten är ibland utsatt för snöoväder från öster och nordost. I samband med flera sådana vintern 2017/2018 växte snödjupet efterhand till 173 cm i Åsnorrbodarna. Detta är snödjupsrekord för Hälsingland.
 
Exempel på liknande snöoväder som drabbat kustlandet finns att hämta från vintern 1966-67. Under loppet av föga mer än en månad, närmare bestämt från december 1966 till början av januari 1967, drabbades då södra Norrlandskusten av det ena kraftiga snöfallet efter det andra, så att snötäcket på trettondagen den 6 januari 1967 var drygt 1,5 meter enligt privata mätningar i det område där Åsnorrbodarna ligger.

En annan remarkabel månad när det gäller snöoväder var den rekordkalla oktobermånaden 1992. Upprepade snöfall den 13-16 gav då ett snödjup på hela 80 cm i Åsnorrbodarna den 17, det högsta oktobervärde som noterats utanför fjällen och de fjällnära områdena.

Snöstorm

En av de allra värsta snöstormarna i modern tid inträffade den 3 januari 1954, även om den främst tycks ha drabbat Gästrikland och nordöstra Uppland. Vindhastigheten vid Hälsingekusten var dock imponerande med medelvindar på upp till 36 m/s vid Agö, vilket är rekord för hela Norrlandskusten. Mätningarna skedde dock på 18 meters höjd , varför hastigheten på standardhöjden 10 meter torde ha varit 3-4 m/s lägre.

1954 rapporterades endast medelvind och inte byvind, men byvinden måste naturligtvis ha varit minst lika hög. Den allra högsta direkt rapporterade byvinden är paradoxalt något lägre än högsta medelvind, nämligen 35,0 m/s vid Kuggören den 15 november 2001.