Dalarnas klimat

Strax öster om byn Mörkret i skuggan av Fulufjället ligger den punkt på Skandinaviska halvön där det är längst till havet, drygt 22 mil såväl till Hälsingekusten som till Trondheimsfjorden och Oslofjorden. Det är därför inte underligt att norra Dalarna har ett av Sveriges mest kontinentala klimat, vilket innebär kalla vintrar och stor risk för nattfrost under sommaren.

Höjdskillnaderna inom detta det sydligaste av våra fjällandskap uppgår till cirka 1150 meter (lägsta punkt 56 och högsta punkt 1204 meter över havet) och även klimatskillnaderna är betydande.

Medeltemperaturen i januari varierar sålunda från -3° i sydost till -10° i nordväst. I juli når medeltemperaturen på sina håll över 17° i sydöstra delen av landskapet medan det på de högsta fjälltopparna är omkring 10°. Värdena avser normalperioden 1991-2020.

Den uppmätta årsnederbörden är minst vid nedre Dalälven, vid Siljan och i Idretrakten med knappt 600 mm. Störst är den i Sälenfjällen med lokalt över 1000 mm.

Kallast i Svealand

Den högsta temperatur som uppmätts i Dalarna är 35,7° i Folkärna den 8 augusti 1975, en värmebölja som känns igen från klimatbeskrivningarna för flera andra landskap.

Den lägsta temperaturen, tillika den lägsta i Svealand, är -46,0° i Grundforsen den 1 januari 1979. Lika kallt, -46,0°, var det i Särna den 3 januari 1941.

Värsta regnet i Sverige

Mest regn under ett nederbördsdygn fick man i Storbron söder om Fulufjället den 30 augusti 1997 med 130,7 mm. Om man ger avkall på villkoren fast mättillfälle och officiell mätstation finns betydligt värre siffror att hämta från detta regntillfälle.
 
På 24 timmar fick då Rösjöstugan uppe på Fulufjället 276 mm, och något längre söderut på fjällets östra kant bedöms mängder på 300-400 mm ha förekommit, vilket gör detta regn till det värsta i modern tid i Sverige.
 
Den största månadsmängden från en station i Dalarna är 341,0 mm i Gördalen under augusti 1912, en månad som toppar statistiken på många håll

Stora snödjup

Fjällen i väster och norr är mycket snörika. Under den mycket snörika vintern 1950/51 rapporterade Ulvsjö 187 cm den 16 mars 1951. Ett annat mycket stort snödjup är 171 cm i Storbron den 4 april 1966.

Dessa värden var produkten av en hel säsongs idogt snöande. Det finns också exempel på snöfall på mycket udda tider, eller vad sägs om att Hasberget vid Kvarnberg norr om Orsa hade ett snödjup på 56 cm den 29 september 1954.

Kanske ännu märkligare var att vår station Lisskogsåsen nära gränsen mot Värmland hade hela 30 cm snö så sent på säsongen som den 12 juni 1981.

Oväder

Läget i inlandet innebär att man är mindre utsatt för svåra stormar än kustlandskapen.

Det finns dock några oväder som orsakat stora skador även i Dalarna. Ett sådant drabbade södra Dalarna och Siljansbygden den 4-5 juli 1953 med mycket kraftiga hagelskurar.

Ett annat oväder med mycket kraftiga fallvindar i samband med åskmoln drabbade sydostligaste Dalarna den 10 juli 1993. Då omkom en person av ett fallande träd, ett av få kända tillfällen då den typen av väderhändelser krävt dödsoffer i Sverige.

Den allra högsta byvind som uppmätts vid en inlandsstation (fjällen undantagna) i vårt land har faktiskt också noterats i Dalarna, närmare bestämt i Älvdalen där det förekom kortvariga vindstötar på hela 41,6 m/s den 14 april 1997.

Den högsta medelvindhastigheten 31,0 m/s rapporterades från Idre fjäll (869 meter över havet) den 3 mars 2000.