Hydrologi och biologisk mångfald i våtmarker

Våtmarker är en viktig livsmiljö för många växter och djur. Rikedomen och mångfalden av arter beror delvis på våtmarkens hydrologi. Vattendjup och hur stor del av året det finns vatten i våtmarken är två påverkande faktorer.

Våtmarker är en av de miljöer i Sverige där det finns störst variation av arter. Många olika typer av växter, insekter, groddjur och fåglar lever där hela, eller delar av sitt liv. 

Växtligheten spelar en nyckelroll i våtmarkers ekosystem genom att både fungera som boplatser och mat för många olika djur och organismer. Ett artrikt vegetationssamhälle kan därmed utgöra en grund för vidare biologisk mångfald.

Vattendjup

Vattendjup är en grundläggande egenskap hos våtmarker som är avgörande för vilka växter och djur som förekommer. Vissa arter, som fisk och de flesta ryggradslösa vattendjur, överlever inte där vattennivån ligger under markytan. Andra djur som grodor, dykarbaggar och fåglar använder däremot de grunda områdena i en våtmark för att söka föda eller skydda sig. Eftersom olika arter klarar och trivs i olika vattendjup, gynnar variation i vattendjup artrikedomen av både växter och djur. I bilden nedan visas en variation av växtarter som förekommer på olika vattendjup.

Även för våtmarksfåglar är vattendjup en särskilt viktig parameter, som avgör hur väl de hittar mat. Dykande fåglar behöver till exempel djupt vatten när de letar mat, medan vadande fåglar mest befinner sig på grunt vatten och längs våtmarkskanterna. I de flesta regioner i världen är vadarfåglar den dominerande gruppen av våtmarksfåglar och de trivs bäst i våtmarksdelar där vattendjupet ligger mellan en till två decimeter.

Översvämningar kan ytterligare öka tillgången till mat för fåglar genom att göra marken lättare att tränga igenom.

Hydroperioden, det vill säga hur länge det finns vatten i en våtmark, är ytterligare en betydande faktor för den biologiska mångfalden. Högst artrikedom finns generellt i våtmarker med lång hydroperiod. De kan bebos av arter med lång utvecklingstid. Specifika artgrupper gynnas dock av olika förhållanden, liksom för vattendjup. Högst artrikedom av groddjur hittas exempelvis ofta i våtmarker med medellång hydroperiod. Där är risken för rovfisk, som äter grodor, lägre.

Mer om sambanden mellan hydrologi och mångfald

Du kan läsa mer om effekten av hydrologi på våtmarkers biologiska mångfald i SMHIs rapport från 2022. Där beskrivs sambanden mellan hydrologi och lokal artrikedom av fem organismgrupper i våtmarker: vegetation, fjädermyggor, dykarbaggar, groddjur och fåglar.

SMHIs rapport om sambanden mellan hydrologi och biologisk mångfald i våtmarker