Anlagda våtmarker

Våtmarker kan delas in i tre grupper: naturliga, anlagda och restaurerade. Anlagda våtmarker är våtmarker som skapas där de inte tidigare funnits. Att anlägga våtmarker kan vara positivt ur flera aspekter.

Syftet med att anlägga en våtmark är ofta att stärka våtmarksmiljöns förmåga att leverera ekosystemtjänster. Det inkluderar att gynna biologisk mångfald, stärka landskapets vattenhushållande förmåga och reducera näringsläckage. De brukar delas in efter sitt huvudsakliga syfte, även om åtgärderna ofta leder till att flera uppnås.

I tabellen nedan visas några exempel på typer av anlagda våtmarker kopplat till deras huvudsakliga syfte.

Retention av näringsämnen vanligt syfte

Många anlagda våtmarker anläggs för att fånga ämnen som kväve och fosfor. Ett exempel är kant- eller skyddszoner i jordbrukslandskapet. De består av bevuxna zoner längs vattendrag, sjöar och dammars stränder och förhindrar transporten av näringsämnen till ytvatten.

En viktig faktor när det kommer till retention av näringsämnen är våtmarkens uppehållstid och placering inom avrinningsområdet. En våtmark kan vara effektiv för att avskilja näringsämnen lokalt men ändå ha minimal påverkan på flöden från land till hav eller närmsta recipient.

På SMHIs Vattenwebb finns en samlad databas för anlagda våtmarker i Sverige. Syftet att anlägga dessa har i huvudsak varit att reducera näringsämnen.

Utforska anlagda våtmarker i Sverige på SMHIs vattenwebb. Länk till annan webbplats.

Anlagda våtmarker och flödesutjämning

Den flödesutjämnande förmågan hos en våtmark kan variera mycket beroende på en rad faktorer. I artikeln Våtmarkers flödesutjämnande förmåga kan du lära dig mer om våtmarker och flödesutjämning samt parametrar som påverkar deras flödesutjämnande förmåga.

Magasineringsvolym och placering i landskapet viktiga aspekter

En anlagd våtmarks förmåga att reducera högflöden beror i huvudsak på dess magasineringsvolym och placeringen i landskapet. En mindre vattenyta, som minskar avdunstningen, samt ett större djup för att öka våtmarkens kapacitet att hålla vatten, gynnar ökad vattenmagasinering.

Utjämningseffekten kan fås genom att våtmarken har flacka kanter, vilket gör att vattnet kan sprida ut sig vid ett ökat vattentillflöde. Om det omgivande landskapet är platt så kommer ett större område att svämmas över och hålla kvar mer vatten än om våtmarken är placerad i en dalgång med branta kanter. Vidare kan utloppet på våtmarker konstrueras så att en dämning kan göras av vattnet, vilket leder till att våtmarkens magasineringseffekt ökar.

Att upprätthålla låga vattennivåer inför översvämningsperioder kan öka lagringskapaciteten hos en våtmark, men kan komma i konflikt med andra prioriteringar som exempelvis biologisk mångfald.

Markfuktighet spelar roll

Våtmarkers förmåga att lagra vatten och reglera flöden beror även på markfuktigheten, dess vegetationsmängd samt vegetationstyper. I avrinningsområden med genomsläppliga jordar kan förekomsten av våtmarker ha en större påverkan på flödesregleringen än i avrinningsområden med mer ogenomträngliga jordar.

Anlägga våtmark i klimatanpassningssyfte

Anläggning av våtmarker kan dessutom vara del ett av mångsidigt klimatanpassningsarbete. På klimatanpassning.se kan du lära dig mer om klimatanpassning. Där hittar du också verkliga exempel på klimatanpassningsåtgärder.

Lär dig om klimatanpassning på klimatanpassning.se Länk till annan webbplats.

Anlägga våtmark i praktiken

SMHIs vattenwebb

På SMHIs vattenwebb finns verktyg och data som kan vara till hjälp vid planering av olika våtmarksåtgärder.

Besök SMHIs vattenwebb

Ett av verktygen i Vattenwebb är YtSim. YtSim är ett scenarioverktyg som kan användas för att beräkna påverkan på vattenflöden av åtgärder i vatten, såsom anlagda våtmarker.

SMHIs verktyg YtSim på Vattenwebb Länk till annan webbplats.

Information och vägledning hos Naturvårdsverket och SGU

Du kan läsa mer om våtmarksåtgärder på Naturvårdsverkets och SGUs hemsidor. Naturvårdsverket samlar kunskap om att sköta, restaurera och anlägga våtmark och där finns bred information kring våtmarksskydd- och åtgärder, bidrag, samt vägledning och stöd kring regler för våtmarksåtgärder.

Hos SGU finns hydrogeologiskt kunskapsstöd och handledning kopplat till våtmarker. Fokus ligger på våtmarkers betydelse för grundvatten.

Sköta, restaurera och anlägga våtmark (naturvardsverket.se) Länk till annan webbplats.

Geologisk handledning för våtmarksåtgärder (sgu.se) Länk till annan webbplats.