Sjöbris - en sval bris soliga sommardagar

Sjöbris är för båtfolk och kustbor ett välkänt fenomen, som uppträder längs kusten och vid stora sjöar. Den uppkommer soliga sommardagar när land värms upp mer än hav. Uppvärmd luft är lättare än kall luft och stiger. Då sugs den svalare luften över havet in över land - en bris från sjön. Nattetid, när markytan är kallare än havsytan, kan det uppstå en cirkulation i motsatt riktning. Detta kallas landbris.

Sjöbris uppstår oftast efter en klar, vindstilla morgon. Solen värmer då upp markytan. Luften vid markytan värms i sin tur och stiger uppåt till 1-2 km höjd – eftersom varm luft är lättare än kall.

Ute till havs däremot ändras inte vattenytans temperatur nämnvärt under dagen och därifrån strömmar svalare luft in och ersätter den luft som stigit uppåt inne över land. Detta leder till att det blåser från sjön, eller havet, in över land.

Det är alltså temperaturkontrasterna mellan land och hav som ger upphov till sjöbriscirkulationen.

Solgångsvind

Sjöbrisen blåser till en början vinkelrätt från havet mot land. Området närmast kusten avkyls vilket medför att molnen nära kusten har svårt att växa utan snarare faller ihop, vilket brukar innebära klart väder i dessa regioner. Däremot stiger luften en bit in från kusten och där växer molnen till efterhand.

Under dagens lopp vrider sjöbrisen medsols, det vill säga mot söder på ostkusten och mot norr på västkusten - sjöbrisen kallas därför också för solgångsvind. Mot kvällen blåser det ofta nästan parallellt med kusten.

Sjöbrisen påverkas också i hög grad av topografin och den kan därför variera avsevärt från en del av kusten till en annan.

Sjöbrisen omfattar först bara kilometrarna närmast kusten. Under dagens lopp tränger den dock allt längre in över land, ibland flera tiotals km. Den kan därför orsaka ett abrupt temperaturfall och stigande relativ luftfuktighet en bra bit in i landet under eftermiddagen.

I den stigande luften inne över land bildas lätt stackmoln, och i vissa fall bymoln, som ger regn- eller åskskurar.

Vanligast under sommareftermiddagar

Sjöbrisen förekommer främst under sommarhalvåret och är särskilt tydlig på vår och försommar då temperaturskillnaderna mellan land och hav är som störst.

Sjöbrisen är oftast kraftigast under eftermiddagen. Vindarna når då vanligen 5-7 m/s, men hastigheter över 10 m/s kan förekomma. Under kvällen, när temperaturskillnaderna minskar, dör sjöbrisen ut.

I många fall existerar sjöbrisen tillsammans med den storskaliga vinden, som drivs av fördelningen av högtryck och lågtryck. Den rådande vinden blir då en kombination av sjöbrisen och den storskaliga vinden.

Landbris

Under natten då landområdet blir kallare än havsytan, uppstår en cirkulation i motsatt riktning, landbrisen, men den är betydligt svagare än sjöbrisen.