Sena snöfall i Sverige

Sena snöfall är alltid en uppseendeväckande företeelse. Det har ibland snöat ymnigt till och med i juni, exempelvis 2-5 juni 1932 i södra Lappland (1 meter nysnö), 12 juni 1981 i Dalarna och norra delen av Värmland (upp mot 3 decimeter nysnö) samt den 14 juni 1982 i norra och västra delen av Småland (upp mot 1 decimeter nysnö).

Snöfall i juni

Under den kalla inledningen av juni 2012 bildades ett snötäcke på sina håll i höglänta delar av Norrland och nordvästra Svealand. Boksjö i Lappland hade 10 centimeter nysnö den 1 juni och Ransaren i samma landskap 5 centimeter. I Dalarna hade Gördalen 1 centimeter nysnö den 3 juni. Lokalt kan större snödjup ha förekommit.

Det senaste mer omfattande snöfallet i juni dessförinnan var den 14 juni 2007 då nordligaste Dalarna, Härjedalen och sydligaste Jämtland berördes. Lokalt bildades ett kortvarigt snötäcke på omkring en decimeter. 

Det som får anses som det allra extremaste snöfallet under en junimånad inträffade den 2-5 juni 1932 i mellersta Norrland. Ulvoberg i Lappland rapporterade ett snödjup på 100 centimeter den 5 juni efter att man haft barmark några dygn tidigare. Vid samma tillfälle bildades ett nysnötäcke på 87 centimeter i Dalliden i Västerbotten, 75 centimeter i Fagerheden i Norrbotten och 70 centimeter i Grönliden i Västerbotten. 

En meteorolog kan kanske fascineras av sådana siffror, men i verkligheten var det inte så roligt. Snöfallet med efterföljande stora mängder smältvatten orsakade foderbrist på flera håll och nödhjälpsmedel fick sändas till de värst drabbade områdena. 

Snöfall i juni i södra Sverige

Även i Götaland och Svealand kan det enstaka år bildas nysnötäcke i juni. Men statistiken försvåras av att snödjupet officiellt endast mäts på morgonen, och om snön fallit vid annan tid på dygnet kan den ha hunnit smälta innan nästa observationstillfälle.

Den 12 juni 1981 snöade det ymnigt västra Svealand och delar av nordvästra Götaland. Enligt en anteckning i observationsjournalen låg det under eftermiddagen cirka 3 decimeter nysnö i Lisskogsåsen i Dalarna på gränsen mot Värmland. Men vid det officiella mättillfället nästa morgon hade snödjupet sjunkit till 10 centimeter.

På liknande sätt var det den 1 juni 1964, då Särna officiellt rapporterade 17 centimeter nysnö på morgonen men enligt en notering hade 28 centimeter senare under dagen.

Det mest omfattande snöfall som berört inre Götaland i juni månad inträffade den 14 juni 1982. Då uppmättes ett snödjup på 10 centimeter i Granshult och 7 centimeter i Spinkabo och Arvingetorp, alla tre stationer Småland.  I övrigt är det svårt att hitta några fall då mätbart snödjup rapporterats från någon station i Götaland i juni. Men efter ett snöfall den 6 juni 1920 rapporterade stationen Tolsgården i nordligaste Västergötland ett snödjup på 2 centimeter morgonen därefter.

Snöfall i juli

I höglänta delar av mellersta och norra Sverige kan det snöa även i juli. Men att det bildas mätbart snötäcke är mycket sällsynt. Det främsta undantaget från den regeln skapades av ett snöfall över sydvästra Norrland den 6 juli 1964. I Fjällnäs i Härjedalen noterades ett snötäcke på omkring 15 centimeter och Myskelåsen i samma landskap rapporterade ett snödjup på 12 centimeter. Vid ytterligare fyra stationer i Härjedalen och Jämtland rapporterades snödjup på några centimeter.

Den 1 juli 1985 bildades enligt privata uppgifter ett snötäcke på 8-10 cm i Risträsk (drygt 600 möh) vid Stöttingfjället i södra Lappland. Snötäcke bildades även lokalt i grannbyn Ulvoberg. Ingen officiell väderstation rapporterade dock något snödjup vid tillfället.

Hageldrivor

Att marken täcks av frusen nederbörd kan i och för sig inträffa när som helst under sommaren och var som helst i Sverige. Men då handlar det om hagel och inte snö. På håll kan hageldrivor påminna om snö, men lufttemperaturen är då oftast så hög att snö är uteslutet.

Den 12 juli 2011 bildades stora drivor efter ett hageloväder mellan Sundsvall och Hudiksvall. Ett annat exempel är från den 30 juni 1984 då västra Norrköping fick ta emot stora mängder hagel.