Temperaturrekord i Stockholm och Uppsala

Från Stockholm och Uppsala har vi mycket långa observationsserier att tillgå, startår 1756 respektive 1722, med ett fåtal luckor, framför allt 1730-talet i Uppsalaserien. Av extra intresse är förstås rekorden i de båda serierna, till exempel de högsta och lägsta temperaturavläsningarna.

Genom åren har det funnits ett antal olika stationer inom det som kan kallas stadsområdena i Stockholm och Uppsala. Den station som representerar den långa stationsserien i Stockholm ligger alltsedan starten på Observatoriekullen vid Sveavägen. Representanten för den långa stationsserien i Uppsala drivs av Uppsala universitet. Stationen har flyttats mellan olika platser i staden.

Visserligen infördes maximi- och minimitermometrar först 1839 i Uppsala och 1859 i Stockholm, men med dessa förutsättningar är de observerade rekorden:

Stockholm:

• Maximum: 36°C den 3 juli 1811
• Minimum: -32°C den 20 januari 1814

Uppsala:

• Maximum: 37,4°C den 9 juli 1933
• Minimum: -39,5°C den 24 januari 1875

Stockholms maximitemperatur

Det är kanske lite överraskande att inga av datumen sammanfaller, vilket har föranlett vissa tvivel på riktigheten beträffande Stockholms maximitemperatur. Det råder dock ingen tvekan om att det var en riktigt präktig värmebölja från omkring den 25 juni fram till och med just den 3 juli 1811.

Rekordet, som är avläst på en halv grad när, är alltså 36°C. Dagen innan var det på eftermiddagen runt 7 grader kallare i Stockholm än i Uppsala (24° respektive 30,8°), fast då åskade och regnade det i Stockholm, medan det endast var tunna moln i Uppsala och åska på avstånd i sydost.

Det verkar närmast ha varit så kallade värmeåskväder inne i den extremt varma luftmassan. Den 3 juli närmade sig slutet på värmeböljan då en kallfront var i antågande.

Den bör i stort sett ha rört sig från nordväst mot sydost. Det är därför inte så konstigt att eftermiddagstemperaturen i Uppsala då ”bara” var 30,8° medan Stockholm samtidigt satte sitt värmerekord. Ännu klockan 21 var det hela 24° i huvudstaden. Under natten drog fronten ner med stark och en kraftig avkylning som följd.

Parallell till augusti 1992

De stora temperaturkontrasterna i södra Sverige den 3 juli 1811 kan jämföras med förhållandena den 10 augusti 1992.

Under denna endagsvärmebölja var skillnaden i maximitemperatur mellan Linköping-Malmslätt och Örebro 8,3 grader (34,6° respektive 26,3°) mot ca 5 grader den 3 juli 1811 mellan Uppsala och Stockholm. Avståndet mellan Linköping och Örebro är omkring 10 mil mot 7 mil mellan Uppsala och Stockholm.

Stockholms minimitemperatur

När Stockholm noterade -32° den 20 januari 1814 var det -31,5° i Uppsala, så samstämmigheten var stor vid detta tillfälle. Såväl i Stockholm som i Uppsala är januari 1814 den klart kallaste kalendermånaden under den tid vi har mätningar.

Uppsalas maximitemperatur

När Uppsala satte sitt värmerekord den 9 juli 1933, och Ultuna svenskt rekord med 38°C, hade Stockholm 34,6° som maximum. Under eftermiddagen åskade det i Stockholm och trots att det inte kom något regn på Observatoriekullen hölls temperaturen troligen nere en aning genom detta.

Flera stationer i Svealand och Norrland har värmerekord som härrör från denna månad, exempelvis Sveg med 36° den 8 juli 1933.

Uppsalas minimitemperatur

Den extremt stränga kylan den 24 januari 1875 orsakades delvis av strålningsavkylning under den molnfria och vindstilla natten den 23-24 januari, vilket bidrog till att det blev så pass mycket kallare i Uppsala (-39,5°) än närmare havet i Stockholm (-30°).

En del platser i Svealand och södra Norrland hade vid detta tillfälle under -40°. Falun, med mätningar sedan 1860, satte exempelvis sitt rekord med -42°, noterat vid morgonobservationen kl 8.

I Falun kom minimitermometer i bruk först i mars månad 1875. Som nummer två bland Uppsalas minimitemperaturer kommer ett värde från januari 1881 på -33,1°. Det finns därför skäl att tro att Uppsalas köldrekord är det mest svårslagna av de fyra rekorden.