Största snödjup i februari

Februari är den månad som ståtar med det svenska snödjupsrekordet på 327 cm i Kopparåsen i Riksgränsfjällen i Lappland. Den mätningen är dock knappast representativ för något större område. Även det näst största snödjupet i Sverige, 278 cm i Leipikvattnet i Jämtland, noterades i februari månad.

I Svealand och Götaland är det däremot mars och delvis april månad som uppvisat de största snödjupen.

De största februarisnödjupen i Norrland

Det allra största snödjupet i februari från Kopparåsen 1926 är knappast representativt för något större område utanför själva stationen. I februari 1989 och 1976 rapporterades däremot snödjup över två meter från ett flertal stationer.

• 327 cm Kopparåsen (Lappland) den 24-25 och 27-28 februari 1926. Värdet är knappast representativt för något större område utanför själva stationen. Stationen Vassijaure drygt en mil längre västerut längs Malmbanan hade inte alls lika extrema snödjup. Snödjupet i Kopparåsen under säsongen 1925/26 stämmer dock rätt väl med de rapporterade nederbördsmängderna. Det var ett extremt snöfall i oktober 1925 som la grunden till hela vintersäsongens mäktiga snötäcke. Mätningarna i Kopparåsen upphörde med utgången av februari 1926. Annars skulle med säkerhet Kopparåsen ha svarat även för det svenska snödjupsrekordet för mars och kanske även följande vårmånader.
• 278 cm Leipikvattnet (Jämtland) den 22 februari 1989.
• 261 cm Riksgränsen (Lappland) den 18-20 februari 1905.
• 250 cm Baksjönäset (Jämtland) den 29 februari 1976. Stationen hade inte  dagliga mätningar av snödjup, varför det maximala snödjupet under månaden eventuellt kan ha varit något större.
• 234 cm Rensjönäset (Jämtland) den 29 februari 1976.
• 233 cm Vassijaure (Lappland) den 6 februari 1911. Observatoriet med namnet Vassijaure var beläget nära den plats där den nuvarande stationen Katterjåkk ligger.

Tidigare publicerade men tvivelaktiga eller felaktiga värden

• 342 cm Degersjö (Ångermanland) den 26-28 februari 1931. Värdet publicerades i Nederbörden i Sverige 1931 men har senare underkänts. Stationen Degersjö ligger visserligen i ett mycket snörikt område vid Ångermanlandskusten, där snödjup på närmare två meter förekom säsongen 1966/67. Men detta liksom flera andra värden under 1930-talet är orealistiska, möjligen beroende på förväxling av mätskalor. Enligt nederbördsjournalen för 1931 ökade snödjupet i Degersjö under februari från 241 till 342 cm, trots en nederbördsmängd på endast 49 mm i smält form.

De största februarisnödjupen i Svealand

De största februarisnödjupen i Svealand fördelar sig på ett antal olika år. Februari 1951 är representerad med flera värden och i mars blir dominansen för den snösäsongen än mer påtaglig.

• 180 cm Gråtbäck (Dalarna) den 18 februari 1927.
• 168 cm Gråtbäck (Dalarna) den 1 februari 1920.
• 160 cm Ulvsjö (Dalarna) den 3 februari 1945. Stationen hade inte dagliga mätningar av snödjup och värdet föreligger endast i form av en anteckning i journalen.
• 158 cm Noppikoski (Dalarna) den 24 februari 1951.
• 153 cm Röjdåsen (Värmland) den 23 och 26 februari 1951.
• 153 cm Blåbärskullen (Värmland) den 25 februari 1951.
• 151 cm Gördalen (Dalarna) den 2 februari 2015.
• 151 cm Gördalen (Dalarna) den 22-23 februari 2014.

De största februarisnödjupen i Götaland

I Götaland dominerar februari 1966 och i viss mån 1951 och 1977 rekordtabellen. Så pass sent som i februari 2010 förekom dock lokalt mycket stora snödjup vid Smålandskusten.
Vid vissa tillfällen har observatörer rapporterat mycket stora snödjup men särskilt angett att det rör sig om snödrivor. Exempelvis rapporterades snödrivor omkring 150 cm djupa i Ulricehamn den 19 februari 1900.

• 143 cm Krakstad (Dalsland) den 27 februari 1966. Stationen räknades tidigare till Värmland och Svealand.
• 139 cm Åmål (Dalsland) den 16 februari 1966.
• 138 cm Tolsgården (Västergötland) den 20 februari 1966.
• 125 cm Tranhult (Småland) den 14 februari 1977. Stationen hade inte dagliga mätningar av snödjup, varför det maximala snödjupet under månaden eventuellt kan ha varit något större.
• 123 cm Krakstad (Dalsland) den 23 februari 1951. Stationen räknades tidigare till Värmland och Svealand. Stationen hade inte dagliga mätningar av snödjup, varför det maximala snödjupet under månaden eventuellt kan ha varit något större.
• 118 cm Kråkemåla (Småland) den 24 februari 2010. Stationen hade inte dagliga mätningar av snödjup, varför det maximala snödjupet under månaden eventuellt kan ha varit något större.
• 118 cm Bäckefors (Dalsland) den 16-23 februari 1966.
• 117 cm Ödskölt (Dalsland) den 18 februari 1951.
• 115 cm Ed (Dalsland) den 15-16 och 20 februari 1966. I kolumnen för snödjup i skog angavs snödjupet till 122 cm.