Beräkningar av spridning från askmoln

Meteorologiska spridningsmodeller, som drivs med hjälp av kontinuerligt uppdaterade väderprognoser, utnyttjas för att ta fram prognoser på askmolns utbredning och ge information till flyget om var det finns risk för skador.

Nio speciellt utvalda vädertjänster har uppgiften att vid vulkanutbrott göra prognoser på askmolns utbredning och sprida denna information inom sina respektive geografiska ansvarsområden. I Europa är det den engelska och den franska vädertjänsten som har den uppgiften. SMHI gör utifrån detta underlag beräkningar och bedömningar av utvecklingen utifrån lokala förhållanden.

Volcanic Ash Advisory Centre, MetOffice i Storbritannien, ansvarar för att prognostisera riskområden som gäller för det europeiska flyget. Spridningsprognoserna uppdateras var sjätte timme då vulkanaktivitet förekommer och riskområdet förändras hela tiden.

SMHIs roll är att stötta myndigheter i deras bedömningar som rör effekter och åtgärder inom sina respektive områden. SMHI bistår med underlag och följer utvecklingen av askmolnets utbredning.

Meteorologiska beräkningar av spridning

Med hjälp av meteorologiska spridningsmodeller kan man beräkna hur ett utsläpp i atmosfären transporteras och sprider sig. Om man för dessa beräkningar också använder väderprognoser kan den förväntade spridningen uppskattas. Resultaten från beräkningarna är hur koncentrationen av aska varierar över t ex Europa både i vertikal och horisontell led samt var man kan förvänta sig nedfall av askan. Uppgifterna om koncentrationen i luft används för bedömning av riskområden för flygtrafik.

En vulkans aktivitet och den höjd rökplymen stiger till är, tillsammans med vind- och nederbördsförhållandena, av avgörande betydelse för hur riskområdet förändras. Under perioder då vulkanen har snabbt varierande askutsläpp och plymhöjd (med stora variationer från timme till timme) kan det i vissa vädersituationer innebära stora svårigheter att göra längre prognoser än cirka ett dygn.

En viktig aktör i vårt närområde är den Isländska väderlekstjänsten, (IMO), som också har ansvaret för att bevaka isländska vulkaner. Med hjälp av seismiska mätningar kan IMO varna för ökande aktivitet, och vid utbrott ger radarmätningar viktig information om plymhöjd som kan användas i spridningsberäkningar.

Aska kan påverka flygtrafik

Storleken på askpartiklar som en vulkan spyr ut kan vara från knappt 1 miljondels meter i diameter till stora klippblock. När vulkanplymen transporteras i atmosfären bedöms att även ännu mindre partiklar, i intervallet 0,1- 1 miljondels meter, kan bildas av bland annat gasformiga svavelföreningar från vulkanutsläppet.

För flygtrafik kan partiklarna vara ett hot även på mycket stora avstånd från vulkanen. Därför är det ytterst viktigt att göra prognosberäkningar av askans spridning i atmosfären för att kunna utfärda varningar och förhindra flygolyckor och omfattande skador på flygplanens motorer.

Vulkanaska nära marken

Tillsammans med askan förekommer det svavelföreningar, vissa av dem illaluktande. Kommer ett askmoln in i eller under ett nederbördsområde tvättar dock nederbörden bort en stor del av askan. Vid vulkanutbrott kan det dock vara av intresse att följa upp innehållet av exempelvis försurande svavelföreningar i det asknedfall som kan förekomma.

För att de små askpartiklarna och svavelföreningarna ska spridas i större mängd till luften närmast marken krävs vertikalvindar och kraftig omblandning som för ner partiklarna. Annars kan en askplym passera över stora områden utan att i högre grad påverka kvaliteten på den luft människor andas nere vid marken.

Modellberäkningar kan indikera om påverkan på halten av fina partiklar i luften närmast marken kan uppstå. Befintliga lokala mätningar av partikelhalter i större tätorter i Sverige kan också utnyttjas för att följa upp eventuell påverkan från vulkanaska.