Huvudinnehåll
Utforska ett ämne i kunskapsbanken
Meteorologi
Faktapaket: Snö- och isfenomen
Dagsmeja, töväder och blidväder
Mot slutet av vintersäsongen blir solens strålar alltmer verkningsfulla. Även om luftens temperatur vid klart väder ligger långt under noll så förmår solen under dagen i sydliga och skyddade lägen ge dropp från tak och även smälta snö på marken. Man kan tala om dagsmeja, ett uttryck som stundtals används i SMHIs väderrapporter. Töväder och blidväder är andra uttryck som förekommer i väderrapporterna.
Begreppet dagsmeja används under vinterns senare del och våren och enligt definitionen skall marken vara snötäckt. I motsats till uttrycken tö- eller blidväder skall temperaturen vara under noll grader och det skall vara solsken, åtminstone delar av dagen.
Dagsmeja uppstår på grund av den ökade instrålningen från solen. Styrkan på snöavsmältningen ökar i hög grad om snön är förorenad av grus eller smuts eftersom dessa partiklar absorberar solstrålningen avsevärt bättre än ren snö.

Dagsmeja innebär att solstrålning smälter snö eller is även om lufttemperaturen ligger under fryspunkten.
Dagsmeja - ett favorituttryck
I mars 2003 presenterade dåvarande Språknämnden dagsmeja som månadens ord:
Dagsmeja är ett ord som inte sällan nämns när folk ska uppge sitt favoritord. Dagsmeja är ett marsord; det syftar på värmen i solskenet om eftermiddagarna mot slutet av vintern när snön smälter och det droppar från taken. Efterleden -meja har inget med verbet meja att göra, att solen skulle "meja ned" snön. Inte heller handlar det om dagens mitt, trots att formen dagsmidja förekommer ibland i äldre svenska. Nej, meja går tillbaka på fornsvenska mäghin, som betyder 'kraft, styrka' och är besläktat med makt och förmåga.
Dagsmeja är ett ganska ovanligt ord. Det används nästan aldrig i överförd betydelse. Annars skulle det passa bra när man talar om saker och ting som tinar upp efter en kall och mörk period: "Jag hade svårt för min svärfar i början, men när barnen kom blev det dagsmeja"; "Medlarnas nya förslag har inneburit dagsmeja i förhandlingarna".
Källa: Språknämnden
Meteorolog Erik förklarar dagsmeja.
Töväder och blidväder
Töväder innebär att det är plusgrader i luften och det krävs inte att det ska vara solsken.
Blidväder är en term som oftast används efter en period av kallt väder. I allmänhet innebär uttrycket plusgrader, men i norr brukar man även säga "blidväder" om temperaturen stigit kraftigt efter sträng kyla men fortfarande ligger under noll grader.
Detta skulle nog inte den gamla definitionens fader, professor Bergeron (1891-1977), ha godtagit. Han preciserade nämligen benämningen blidväder med vetenskaplig exakthet till 2-10 plusgrader.
Mer i detta faktapaket
- Meteorologi
Snö- och isfenomen
Fruset vatten kan visa sig i många olika skepnader i naturen, både i det lilla och stora formatet. Här beskrivs några av dessa små, stora, vackra e...
- Snö- och isfenomen
Dimfrost och rimfrost
Dimfrost bildas vid dimma eller tätt fuktdis och minusgrader. Rimfrost bildas däremot ur dimfri luft.
- Snö- och isfenomen
Frost och markfrost
Frost inträffar då temperaturen går under noll grader. Lufttemperaturen brukar mätas på två meters höjd. Ofta är markytan mycket kallare än luften ...
- Snö- och isfenomen
Håris
Håris är ett ovanligt fenomen som bildas när fukt tränger ut ur vattenindränkta trästycken vid temperaturer strax under noll grader. Ett annat namn...
- Snö- och isfenomen
Isvulkan
I början av mars 2018 fick SMHI in bilder på några isformationer som bildats vid stranden utanför Kivik i Skåne. De hade samma form som vulkaner. F...
- Snö- och isfenomen
Laviner
Laviner förekommer varje vinter i varierad omfattning beroende på väder och snöförhållanden.
- Snö- och isfenomen
Lavinolyckor i Sverige
I Sverige får laviner sällan samma ödesdigra konsekvenser som till exempel i Alperna. Sedan millennieskiftet har omkring 15 personer omkommit i lav...
- Snö- och isfenomen
Pipkrake
Pipkrake är en isbildning som uppstår i fuktig ytjord vid omväxlande tö och frost.
Faktapaket meteorologi
Alla faktapaket inom meteorologi
Vi har satt ihop artiklar utifrån kategorier. Allt för att du ska få ett samlat innehåll.