Underkylt regn

Innan vintervädret stabiliserats och när vädret pendlar mellan kyla och töväder förekommer ofta perioder med besvärligt väglag. Speciellt svåra halktillfällen uppträder i samband med att underkylt regn eller duggregn faller. Underkylning innebär att vattnet i regndroppar inte frusit fastän temperaturen gått under noll grader. Ibland kan underkylda regndroppar och duggregnsdroppar frysa innan de når marken och vi talar då om iskorn respektive kornsnö.

Underkylt regn uppstår när varm luft strömmar in och trycker undan kall luft. Eftersom väggen med varm luft lutar kommer det att bli en kil med kall luft under den varma. Vi får ett lager med varm luft överst och ett lager med kall luft underst.

Snön som faller i den varma luften kommer att smälta och bli regn. Då regnet når det kallare luftlagret kyls det. Om det kalla luftlagret närmast marken har temperaturer under nollan får regnet frysgrader och är luftlagret tillräckligt tunt hinner regnet inte frysa till is utan når marken som underkylt regn.

I laboratorieförsök har man lyckats underkyla vattendroppar till -40°C. När de underkylda dropparna träffar ett fast föremål som en vägbana, fryser de genast till ett likformigt genomskinligt islager, som brukar kallas glattis.

I bland annat Nordamerika kan så kallade isstormar förekomma, då underkyld nederbörd som träffar vägar, träd eller vilka andra ytor som helst, fryser till ett tjockt islager, ibland flera centimeter i tjocklek. Dessa stormar kan leda till mycket stora bekymmer med bland annat blixthalka på vägar och strömavbrott.

Iskorn och kornsnö

Underkylt regn kan förekomma när en period med kyla får en kraftig framstöt av mild luft. Den varma luften glider över kalluften så att marknära skikt fortfarande har minusgrader samtidigt som det är plusgrader en bit upp i atmosfären.

I varmluften bildas regndroppar som faller genom den kvardröjande kallare luften närmast marken. Regndropparna får då en temperatur under fryspunkten. Om de underkylda dropparna hinner frysa innan de når marken bildas iskorn som är genomskinliga, oftast klotrunda små ispartiklar, som studsar då de faller mot hårt underlag.

Underkylt duggregn kan falla från moln, Stratus (dimmoln), där temperaturen är under noll grader. Liksom de underkylda regndropparna övergår duggregnsdropparna till ett isskikt, när dropparna fastnar på föremål.

Om duggregnsdropparna övergår till fast form innan de når marken, faller de som kornsnö, som är små vita, ogenomskinliga korn, vilka påminner om snöhagel, men de är ganska platta och avlånga.

Om man ser att det faller kornsnö eller iskorn bör vägtrafikanter ta det som en varningssignal att underkyld nederbörd kan vara på väg.

Regn vid minusgrader

I vår del av världen börjar all nederbörd av någon större omfattning som snö. Snöflingorna smälter sedan om de under sitt fall passerar genom ett tillräckligt tjock skikt med luft som har temperatur över noll.

Normalt ökar temperaturen ju närmare marken man kommer, så att i de flesta fall då snöflingorna smält till regndroppar är det sedan plusgrader hela vägen ner till marken.

Ibland kan det dock finnas ett tunt skikt med luft som är kallare än noll grader närmast markytan, och då hinner inte regndropparna frysa innan de når marken, utan de blir till is först när vattnet i droppen har kylts av genom kontakt med den kalla markytan.

I sådana situationer finns det en tunn vattenhinna på den is som bildas av regnet, och det blir oerhört halt. Samma typ av halka kan också uppstå vid omslag till plusgrader, om regn faller på ett underlag som fortfarande är kallare än noll grader.