Jordskuggan

Vid en månförmörkelse hamnar månen i jordens skugga. Men jordens skugga är även synlig vid andra tillfällen.

På morgonen kan man vid gynnsamma väderförhållanden se jordens skugga som ett mörkt band (mellan röda pilar) i väster strax före solens uppgång. Bandet kallas ibland för det mörka segmentet. Bilden är alltså tagen med ryggen mot den strax förestående soluppgången.

Solens ljus skyms av jorden närmast horisonten i väster. Däremot en bit upp lyser solen på de högre liggande delarna av atmosfären, det ljusa segmentet. Eftersom detta ljus gått en lång väg genom luften har det blå ljuset spridits bort och solljuset är rödfärgat. Detta rödfärgade ljus sprids bakåt mot betraktaren i detta fall kameran och ger upphov till det rosafärgade bandet (mellan gula pilar) ovanför jordskuggan. Högre upp syns, som ofta klara dagar, det vanliga blå spridda ljuset.

Samma fenomen kan naturligtvis observeras i samband med solnedgången.

Dag och natt

Varje kväll efter att solen gått ner kommer jordens skugga att passera ovanför våra huvuden. När det är hyggligt molnfritt ser man då hur jordskuggan kryper upp från horisonten och efterhand fyller himlavalvet. Därmed blir det natt. 

Mot morgonen sker det omvända. Jordskuggan drar undan sitt mörker och hamnar vid horisonten mitt emot soluppgången.

I Sverige har vi på sommaren midnattssol längst upp i norr. Längre söderut går solen ner men den är fortfarande så pass nära horisonten att himlen inte blir helt mörk. Det är det i atmosfären spridda ljuset som ger oss skymning och gryning.