Cirrus - fjädermoln

Cirrus tillhör de höga molnen och är ofta tunna med ett trådigt fjäderlikt utseende då de består av iskristaller. De kan även vara täta och är ibland delvis slöjlika.

Cirrus över Sverige ligger vanligen på höjder mellan 5 och 13 km. På dagen är de oftast vita och har ett trådigt utseende, men med en lågt stående sol kan de bli mer rödfärgade och om de hamnar i skugga bli grå.

Cirrus är ett mycket vanligt molnslag. Eftersom de ligger väldigt högt skyms de ofta av moln i lägre nivåer.

Olika arter av Cirrus

Cirrus är ett molnsläkte (huvudmolnslag). Molnsläktena kan i sin tur indelas i arter. Cirrus har fem olika arter.

Cirrus fibratus

Tunna och trådaktiga cirrusmoln. Dessa moln slutar inte i krokar eller tofsar. För i så fall handlar det om uncinus eller floccus.

Cirrus spissatus

Täta cirrusmoln. De ser gråaktiga ut om man betraktar dem mot solen. Ibland är de så täta att de helt eller delvis kan skymma solen. Cirrus spissatus har ofta sitt ursprung från de övre delarna av ett bymoln.

Cirrus uncinus

De här molnen kallas även "skidspetsmoln". Det beror på att molnen slutar i krokar som kan likna spetsen på en skida. Cirrus uncinus tillhör det som ibland kallas väderspående moln. Detta för att de ofta återfinns i framkanten av ett uppdrag av moln framför en front.

Cirrus castellanus

Cirrusmoln som är ganska täta och har tornliknande utväxter från en gemensam bas. Denna karaktär framträder bäst om molnet betraktas från sidan. Förväxlingsmoln är Cirrocumulus castellanus och Altocumulus castellanus.

Cirrus floccus

Cirrus floccus är delvis sönderrivna molntussar med kvast- eller tofsliknande utväxter. Ofta ser man fallstrimmor (virga) från molnelementen. Förväxlingsmoln är Cirrocumulus floccus och Altocumulus floccus.

Andra typer av Cirrus

Genom perspektiveffekten kan Cirrusmoln ibland se ut att stråla samman mot horisonten. Sådana moln får tilläggsbeteckningen radiatus. Sådana moln kallas ibland också för polarband.