Olika mått på luftfuktighet

Luftfuktighet, eller mängden vattenånga i atmosfären, har stor betydelse för väder och klimat och inte minst för upplevelsen av vädret. Luftfuktigheten varierar i landet och mellan olika årstider. Det finns olika mått för att ange luftfuktighet, exempelvis absolut eller relativ luftfuktighet.

Luftfuktigheten kan beskrivas med flera olika mått som:

• absolut fuktighet (g vatten/m³)
• relativ fuktighet (%)
• daggpunktstemperatur (°C)
• våt temperatur (°C)
• specifik fuktighet (g vatten/kg fuktig luft)
• blandningsförhållande (g vatten/kg torr luft)
• ångtryck (hPa)
• entalpi (kJ/kg torr luft)
  

Absolut luftfuktighet

Massan vattenånga i en kubikmeter luft kallas absolut fuktighet och har enheten g vatten/m³. Den absoluta fuktigheten benämns också ibland ånghalt, vattenångans densitet eller täthet.

Den maximala mängden vattenånga beror på lufttemperaturen, ju varmare det är desto mer vattenånga kan finnas innan kondensation inträffar.

Den absoluta fuktigheten är i genomsnitt tre till fyra gånger högre under sommaren jämfört med vintern, se figur nedan. Under sommaren då det är varmare avdunstar mer vatten och den maximala mängden vattenånga ökar med temperaturen.

Den absoluta fuktigheten är i genomsnitt högst i södra Sverige. Fuktigheten avtar norrut och med avståndet från kusten. Variationerna under dygnet är i genomsnitt små.

Den absoluta luftfuktigheten har ökat

Tio stationer i Sverige med i stort sett kompletta tidsserier för perioden 1951 – 2019 har valts ut från Bredåkra i söder till Arjeplog i norr. Medelvärdet av den absoluta fuktigheten från dessa stationer har ökat under perioden 1951-2019 för maj, augusti och för årsvärdet, se figur nedan. Orsaken till ökningen är att det blivit varmare och avdunstningen har därmed ökat.

Relativ luftfuktighet

Den relativa luftfuktigheten beskriver mängden vattenånga i luften vid en viss temperatur i förhållande till den maximala mängden vattenånga vid samma temperatur. Ju varmare det är desto mer vattenånga kan förekomma. Den relativa luftfuktigheten uttrycks vanligen i procent. Om mängden vattenånga är maximal vid rådande temperatur råder mättnad och den relativa fuktigheten är 100 %. I dimma med kanske lite lätt duggregn är luftfuktigheten 95-100 %.

Den relativa luftfuktigheten är starkt kopplad till temperaturen. Då luften värms sjunker den relativa fuktigheten som på vintern då den kalla utomhusluften förs inomhus och värms. Många får då problem med torra luftrör. Om temperaturen istället sjunker stiger den relativa fuktigheten som i svala källare. Där vet vi att det är olämpligt att förvara material som suger åt sig fukt som exempelvis böcker och kläder.

Den relativa fuktigheten utomhus under juli är i genomsnitt 70-80 % i stora delar av inlandet, se figur nedan. Vid kusten är den relativa fuktigheten högre än i inlandet. Orsaken är att avdunstning sker från havet och att havet kyler kusttrakterna på sommaren.

Under januari är den genomsnittliga relativa fuktigheten högre än under sommaren, 85-95 % i nästan hela landet. I södra Sverige är det ofta kallare i inlandet vintertid eftersom havet värmer, varför den relativa luftfuktigheten i genomsnitt är högre där jämfört med kusten.

Den relativa fuktigheten är i inlandet ofta lägst dagtid under våren och högst nattetid och på vintern, se exempel i figur nedan. Vid kusten varierar den relativa fuktigheten betydligt mindre eftersom temperaturen är betydligt jämnare under dygnet.

Daggpunktstemperatur

Daggpunktstemperaturen, eller daggpunkten som man ofta kallar det, representerar den temperatur till vilken luften måste kylas (förutsatt att lufttrycket och luftfuktigheten är konstant) för att mättnad ska uppnås. Daggpunkten rapporteras vanligtvis i Sverige i enheten grader Celsius [°C]. När lufttemperaturen kylts till daggpunkten är luften mättad och den relativa luftfuktigheten 100 %. Om temperaturen sjunker ytterligare kondenserar vattenångan till vattendroppar, moln uppstår eller dagg på marken bildas. Daggpunkten är således aldrig högre än lufttemperaturen.

Luftfuktighet i framtida klimat

Vattenångan är den viktigaste växthusgasen och har störst effekt på uppvärmningen. Koldioxid som det vanligen talas mest om kommer först på andra plats.

Det framtida klimatet simuleras med hjälp av matematiska modeller som beräknar klimatscenarier. Resultat från dessa scenarier visar att det förväntas bli varmare i Sverige. Detta innebär att avdunstningen kommer att öka och därmed förväntas mängden vattenånga (den absoluta fuktigheten) också att öka i atmosfären vilket förstärker växthuseffekten ytterligare. När mängden vattenånga i atmosfären är större finns också risk för att nederbörden kan bli intensivare.

Det är däremot mer osäkerhet om och hur den relativa fuktigheten kommer att förändras. Den relativa fuktigheten beskriver mängden vatten i luften i förhållande till maximal mängd vid rådande temperatur.