Havsnivåhöjningen syns i mätningar

Det är många processer som påverkar den globala havsnivåhöjningen. Havsnivån stiger allt snabbare och den främsta orsaken är den globala uppvärmningen orsakad av människan. Höjningen av den globala havsnivån påverkar de svenska kusterna i olika utsträckning.

Vattenståndets förändring över tid kan mätas noggrant vid stationer längs kusten. Mätningar har pågått på många platser sedan slutet av 1800-talet vid mareografer som använde en flottör fäst vid ett måttband. Moderna stationer är numera utrustade med radarsensorer och mätningar görs varje minut med stor precision. SMHI mäter tillsammans med Sjöfartsverket vattenståndet vid ett sextiotal stationer runt den svenska kusten.

Havsnivån kan också sedan början av 1990-talet mätas från satellit. Det är också satellitdata som har bidragit till att vi nu vet bättre hur snabbt inlandsisar och glaciärer smälter. Sammantaget visar mätningarna att den globala havsnivån stigit med ungefär två decimeter sedan början av 1900-talet och att hastigheten ökat markant de senaste årtiondena.

Landhöjningen är större i norr än söder

På många platser i världen märks redan idag att havsnivån stiger. På många platser i Skandinavien är höjningen inte lika märkbar tack vare landhöjningen som pågått sedan den senaste istiden., Landhöjningen motverkar havsnivåhöjningen i olika utsträckning och går som snabbast i norr. På platser där landhöjningen går mycket snabbt, exempelvis i Västerbottens kustland, kommer det dröja innan det upplevs som att havet stiger.

Utmed Götalands kuster där landhöjningen går långsammare märks havets stigning snabbare och i Skåne är det tydligt redan idag. Det är landhöjningen som är den största orsaken till att medelvattenståndets framtida förändring blir så olika längs Sveriges kust.

Högvattenhändelser och extremvärden

Stormar med hårda vindar kan innebära att havsnivån tillfälligt stiger kraftigt, ibland med upp till ett par meter. Det här kan orsaka översvämningar och andra problem längs kusten. Det är skillnad på en sådan kortvarig händelse och en långsammare höjning av medelvattenståndet.

Men hur långt upp en högvattenhändelse når beror också på utgångsnivån, som är medelvattenståndet. När medelvattenståndet stiger flyttas utgångsnivån uppåt och det krävs då ett mindre bidrag från vädret för att nå samma nivåer som vi ser vid dagens högvattenhändelser. Detta gör att höga nivåer som idag uppnås ganska sällan kommer att ske mycket oftare i ett framtida klimat.

För att kunna uppskatta hur vanliga högvattenhändelser är vid en viss plats används extremvärdesanalys, som baseras på en tidsserie med vattenståndsmätningar. Ett extremvärde är ett statistiskt återkomstvärde, alltså något som beräknats återkomma med en bestämd sannolikhet, till exempel en gång var hundrade år.

Planera för framtiden

För att skydda oss mot översvämningar i framtiden måste vi ta hänsyn till både extremnivåer och medelvattenståndets förändring i vår samhällsplanering.

Konsekvenserna i kustnära områden kan bli stora eftersom bebyggelse och annan infrastruktur ofta ligger nära havet. Förutom risk för översvämning kan följderna av höga havsnivåer vara mer omfattande kusterosion, höjda grundvattennivåer och inträngning av saltvatten.

För samhällsplanering beror åtgärder på vilken typ av byggnad eller infrastruktur som planeras, objektets planerade livslängd samt vilken risk som bedöms vara acceptabel.

Boverket är den myndighet i Sverige som ansvarar för frågor om samhällsplanering, byggande och förvaltning av bebyggelse. I kunskapsbanken på Boverkets hemsida kan du läsa mer om hur planering för klimataspekter såsom risk för erosion och översvämning bör göras enligt plan- och bygglagen.