Huvudinnehåll
Utforska ett ämne i kunskapsbanken
Hydrologi
Faktapaket: Vattenbalans och vattnets kretslopp
Vattenbalans
Vattenbalansen för en tidsperiod beskriver hur inflödet av vatten till ett område förhåller sig till utflödet och lagringen i området.
En vattenbalans anges för en tidsperiod och beskriver hur inflödet av vatten till ett område (genom nederbörd och andra inflöden) förhåller sig till utflödet och lagringen (som snö, mark-, grund- och ytvatten) i området.
Vattenbalansen beskrivs kvantitativt med vattenbalansekvationen. Den enhet som används kan variera. Oftast används enheten millimeter, vilket är samma som liter per kvadratmeter. Det är viktigt att alla delar i vattenbalansen gäller för samma tidsperiod, exempelvis ett år.
Ekvationen för vattenbalans
P = R + ET + ΔS
P = Nederbörd
R = Avrinning
ET = Avdunstning och växters transpiration
ΔS = Magasinsförändring (i snö, sjöar, mark- och grundvatten)
Förkortningarna kommer från engelskan där P står för Precipitation, R för Runoff, ET för Evapotranspiration och S för Storage.
I de fall där mänskliga aktiviteter påverkar vattenbalansen behöver dessa tas hänsyn till. Då kan ekvationen utökas med termerna QU (Uttag av vatten, en negativ term) och QÅ (Återförsel av vatten, en positiv term).
I bilden nedan visas vattenbalansens delar. Här har den totala avdunstningen delats upp i två delar:
- Evaporation - avdunstning från ytor
- Transpiration - cellandning från växter
Interception är den nederbörd som faller på träd och som aldrig når marken utan avdunstar tillbaka till atmosfären.
Om det finns större vattenuttag kan dessa ha påverkan på vattenbalansen. På samma sätt kan återförsel av vatten påverka, om vattnet kommer från ett annat avrinningsområde.

I ett område kan avrinningen beräknas utifrån nederbörd, avdunstning och magasinsförändring.
Hur ser Sveriges vattenbalans ut?
I kartorna nedan visas modellerad vattenbalans över Sverige.
%20Sveriges%20vattenbalans_no_ram.png)
Sveriges vattenbalans för perioden 1981–2010. Från vänster: modellerade värden för årlig nederbörd, årlig avdunstning och årlig avrinning.
Nederbörd, avdunstning och lagring ser olika ut i olika delar av landet
Vattenbalansen ser olika ut på olika platser i landet. Till exempel lagras vatten som snö på vintern i norra Sverige och avrinningen minskar. I södra Sverige däremot, kan vintern vara en period när nederbörden ökar avrinningen och fyller på grundvattenmagasin och ytvattenmagasin. Generellt får också västra delarna av landet mer nederbörd.
På sommaren är mönstret annorlunda. I norra Sverige är avrinningen ofta hög sommartid beroende på att vårfloden har fyllt på i mark och vattenmagasin. I södra Sverige är eventuell vårflod betydligt lägre och dessutom är avdunstningen betydligt högre. Därför är avrinningen låg sommartid, särskilt i sydöstra Sverige där nederbörden generellt är mindre än i sydvästra Sverige.
%20avrinningskarta-2016-winter-summer.png)
Till vänster: Avrinningen (mm) under vintern 2016 (december, januari, februari). Till höger: Avrinningen (mm) under sommaren 2016 (juni, juli, augusti)
Vattenbalans i en sjö eller ett mindre område

Vattenbalans i en sjö eller i ett avgränsat område.
Vattenbalansen kan också beräknas för en sjö eller ett mindre område. Då ser vattenbalansekvationen ut såhär. På samma sätt som ovan får mänsklig påverkan läggas till, om sådan är märkbar.
Ekvationen för vattenbalans i en sjö
P + Qin = Qut + ET + ΔS
Qut = Vattenflöde ur sjön eller området
Qin = Vattenflöde in i sjön eller området
P = Nederbörd
ET = Avdunstning och växters transpiration
ΔS = Magasinsförändring, förändring i vattennivå för sjön
Mer i detta faktapaket
- Hydrologi
Vattenbalans och vattnets kretslopp
Hydrologi är läran om vattnet på jordens landområden - dess förekomst, fördelning, egenskaper och inte minst kretslopp. Det hydrologiska kretsloppe...
- Vattenbalans och vattnets kretslopp
Avdunstning
Vid avdunstning övergår vatten från flytande form till gasform, det vill säga vattenånga. Avdunstningen består dels av direkt avdunstning från mark...
- Vattenbalans och vattnets kretslopp
Avrinning
Det samlade vattenflödet från ett område i naturen kallas avrinning.
- Vattenbalans och vattnets kretslopp
Det hydrologiska året
Det hydrologiska året skiljer sig från ett kalenderår genom att det löper från första oktober till sista september.
- Vattenbalans och vattnets kretslopp
Grundvatten
Den nederbörd som inte avdunstar eller tas upp av växter, sipprar ner och fyller ut markens tomrum och berggrundens sprickor. Det vattnet kallas gr...
- Vattenbalans och vattnets kretslopp
Hur mäts avdunstning?
Det är svårt att bestämma avdunstningens storlek. Det finns flera metoder, men ingen kan användas generellt. Metodvalet beror på vilken typ av områ...
- Vattenbalans och vattnets kretslopp
Hur påverkades vattenflödena av skogsbranden i Västmanland 2014?
Skogsbränder ger direkt synliga förändringar i landskapet. Men hur påverkar en skogsbrand vattentillgången? Efter den stora skogsbranden i Västmanl...
- Vattenbalans och vattnets kretslopp
Markvatten
Markvattenhalten är ett mått på markens fuktighet från markytan ner till grundvattnet. Den är en viktig men ganska okänd hydrologisk variabel. Växt...
Faktapaket hydrologi
Alla faktapaket inom hydrologi
Vi har satt ihop artiklar utifrån kategorier. Allt för att du ska få ett samlat innehåll.