Hydrologiska begrepp

Akvifer

Ett eller flera lager under markytan, av berggrund eller andra geologiska skikt, med tillräcklig genomsläpplighet för att medge betydande strömning av, eller uttag av, stora mängder grundvatten. I en akvifer kan det finnas ett eller flera grundvattenmagasin. En akvifer kan vara öppen eller sluten. I en öppen akvifer sammanfaller grundvattenytan med grundvattenzonens övre gräns. En sluten akvifer kan uppkomma om t.ex. sandjord överlagras av lera.

Artesiskt grundvatten

De flesta brunnar i kvartära avlagringar tar sitt vatten ifrån s.k. slutna magasin. Ett slutet magasin begränsas uppåt av ett för vattnet ogenomträngligt lager t.ex. tät moränlera. I ett sådant artesiskt magasin kan man mäta ett grundvattentryck som når över magasinets övre gräns och som ibland når över markytan.

Avbördning

Ett mått på hur mycket vatten som per tidsenhet passerar genom en tvärsektion av ett vattendrag. Jämför med begreppet vattenföring.

Avbördningskurva

En avbördningskurva visar sambandet mellan vattenstånd och vattenföring för en sektion i ett vattendrag.

Avdunstning

Avdunstning är när vatten går från att vara flytande eller fast till att vara i gasform (vattenånga).

Avrinning

Den del av nederbörden, regn eller snösmältning, som rinner av till sjöar och vattendrag. Man brukar skilja på ytavrinning, där vattnet rinner av på markytan, och avrinning som sker via grundvattnet. Den övervägande delen av avrinning från ett område når vattendrag via grundvattnet.

Avrinningsområde

Kan också kallas dräneringsområde (förr användes även termen nederbördsområde). Ett avrinningsområde kan bestå av flera delavrinningsområden. Ett avrinningsområde avgränsas ytterst av en ytvattendelare och omfattar både markytan och ytan av det begränsande områdets sjöar. All avrinning från området har ett gemensamt utlopp vid en given punkt i ett vattendrag. Avrinningsområdet definieras av uppströmsområden till denna punkt. Se även tillrinningsområde.

B

Basflöde

Det finns oftast vatten i svenska vattendrag även under torrperioder och det beror på att vattendragen har ett stadigt inflöde av vatten från grundvattnet. Detta inflöde av grundvatten kallas basflöde. Även utflöde från sjöar bidar till detta flöde.

Beräknat högsta flöde

Det högsta möjliga flödet för ett vattendrag. Flödet modelleras fram genom att kombinera värsta scenario för kritiska faktorer såsom regnmängd, snösmältning, hög markvattenhalt och fyllnadsgrad i vattenmagasin. Flödet beräknas enligt "Riktlinjer för bestämning av dimensionerande flöden för dammanläggningar (utgåva 2015)".

Bestämmande sektion

En sektion i ett vattendrag där det finns ett tydligt samband mellan vattenstånd och vattenföring. En bestämmande sektions utgörs av en tröskel som är en avgränsande förhöjning av botten i ett vattendrag eller vid ett sjöutlopp. Vattenståndet nedströms en bestämmande sektion påverkar inte vattenståndet uppströms sektionen.

Biflöde

Ett vattendrag som mynnar ut i ett annat större (överordnat) vattendrag.

Bifurkation

Med bifurkation menas att ett vattendrag delas upp i flera grenar, där en eller flera av grenarna för med sig vatten från ett vattendrag till ett annat. En bifurkation kan även vara då en sjö har utlopp till flera vattendrag.

Bäck

En bäck brukar definieras som ett litet strömmande vattendrag där det till skillnad från rännilar och diken strömmar vatten under stora delar av året, inte bara vid regn eller snösmältning.

D

Dagvatten

Regn- eller smältvatten som rinner av från hårda ytor (byggnader och gator mm).

Delta

Flodmynningsområde, en ofta solfjäderformad avsättning av sedimenterat material vid mynningen av ett vattendrag.

Dikning

Dikning av ett vattenmättat område innebär att man genom grävda diken leder bort vatten från området så att marken blir torrare. Dikning är en form av avvattning eller dränering av marken.

Dimensionerande nivå

En vattennivå som används vid dimensionering av konstruktioner nära vatten. 

Dämningsgräns

I ett regleringsmagasin strävar man efter att reglera vattennivån mellan dämningsgränsen och sänkningsgränsen där dämningsgränsen är den högsta nivån. Om vattennivån når över dämningsgräns finns ofta bestämmelser för hur tappning ska hanteras. Dämningsgränsen bestäms när tillstånd för vattenverksamheten ges.

Flygel

Instrument för mätning av strömhastighet i ett vattendrag. Indirekt för bestämning av vattenföring.

Flöde

Se vattenföring.

Fors

En sträcka i ett vattendrag där vattnet har hög hastighet och forsar. I en fors blir bottnen ofta stenig då finare sediment förs bort med vattnet. Ett samband mellan om vattnet är strömmande eller stråkande (forsande) kan beskrivas med Froudes tal.

Fältkapacitet

Den maximala vattenhalten som marken kan hålla mot gravitationen. 

G

Glacial

Beskriver något som beror av, eller står i samband med, nedisning och i Sverige avses då oftast den senaste istiden.

Grumlighet

Turbiditet, förekomst av partiklar i vattnet som minskar sikten och möjligheten för ljus att tränga ner i vattnet.

Grundvatten

Grundvattnet är det vatten som finns i den del av marken där alla porer är fyllda med vatten. Begränsas uppåt av grundvattenytan och markvattenzonen.

Grundvattenavrinning

Den del av avrinningen som passerar via grundvattnet.

Grundvattenbildning

Nedträngning och tillförsel av nederbördsvatten till grundvattnet. Grundvatten bildas i inströmningsområden, där vatten strömmar från markvattenzonen till grundvattenzonen. Grundvattenbildning avgör hur stort grundvattenuttag man kan göra i en akvifer utan att grundvattenytan sänks på lång sikt.

Grundvattendelare

Gränslinje kring vilken grundvattenflödet divergerar åt skilda håll. Kan vara skild från ytvattendelaren.

Grundvattenmagasin

Grundvattenförande lager i marken med relativt stor mäktighet. Geomorfologisk eller geologisk enhet.

Grundvattenyta

Den nivå där man får en vattenyta om man gräver en grop i marken eller driver ner ett perforerat rör. Det är den nivå där vattnets tryck är detsamma som lufttrycket (atmosfärstrycket).

Göl

Liten, ibland djup vattensamling. Är ofta resterande del av en sjö som håller på att växa igen och kan periodvis vara uttorkad.

H

Huvudavrinningsområde

Sverige har 116 huvudavrinningsområden. Ett huvudavrinningsområde har ett huvudvattendrag och ett antal biflöden. Det är i regel minst 200 km² stort och har sin utloppspunkt i havet, dock är några mindre då gamla kartor inte var så exakta. Numreringen börjar i norr med 1 Torneälven och slutar med 112 Enningdalsälven på gränsen mellan Sverige och Norge. 113-116 är vattendrag som rinner från Sverige till Norge. På Gotland ligger 117 Gothemsån och 118 Snoderån. Öland räknas som 119 men är ingen huvudavrinningsområde. Ofta behöver man mer detaljerad information om ett stort avrinningsområde. Därför delar man in huvudavrinningsområdena i mindre delavrinningsområden.

Huvudvattendrag

Det största vattendraget i ett avrinningsområde. Har i varje sammanflödespunkt större avrinningsområden än tillkommande vattendrag. Vid flera tillflöden till en sjö räknas det största tillflödet som huvudvattendrag.

Hydraulisk konduktivitet

Markens förmåga att leda vatten. Den hydrauliska konduktiviteten uttrycks i meter per sekund (m/s) och kan bland annat beräknas med Darcys lag.

Hydrografi

Vetenskapen som beskriver, kartlägger och mäter förekomsten och strukturen av öppna vattenytor på land, såsom sjöar, floder, vattenmagasin på land och i hav. Användandet är ofta starkt kopplat till navigering för sjöfart.

Hydrologi

Läran om vattnet i naturen, dess förekomst, cirkulation och fördelning. Hydrologin studerar vattnets kemiska och fysikaliska processer och relationen till omgivande miljö och levande varelser. Det är vetenskapen om vattentillgången på jorden, användning och påfyllnad samt i dess olika faser.

Hydrologisk cykel

Se vattnets kretslopp.

Hydrologiskt år

Det hydrologiska året skiljer sig från kalenderåret genom att det löper från en tidpunkt på hösten till nästa höst, i Sverige ofta från första oktober till sista september. Anledningen till att ha brytpunkten i månadsskiftet september/oktober är att det då oftast inte finns några stora mängder snö. Därmed är lagringen av vatten i snömagasin mycket liten.

Hydrosfär

Allt vatten på jorden (salt, bräckt och sött) utgör tillsammans jordens hydrosfär.

Högsta högvattenföring (HHQ)

Det högsta uppmätta eller beräknade flödet.

Högsta högvattenstånd (HHW)

Det högsta uppmätta eller beräknade vattenståndet.

Höstflod

Högt flöde som inträffar på hösten vid kraftig nederbörd.

Medellågvattenstånd (MLW)

Ett medelvärde av varje års lägsta dygnsvattenstånd.

Medelvattenföring (MQ)

Ett medelvärde av varje års dygnsvattenföring.

Medelvattenstånd (MW)

Ett medelvärde av varje års dygnsvattenstånd.

Mosse

Torvbildande våtmark som får sitt vatten i huvudsak från nederbörd.

Myr

Våtmark där tillväxten av organiskt material är högre än nedbrytningen vilket gör att torv bildas. Både mossar och kärr är myrar men deras hydrologi skiljer sig åt.

Mättad zon

Den nedre, mättade zonen i marken kallas grundvattenzonen och avgränsas uppåt av grundvattenytan (och den omättade zonen).

Mätöverfall

Utskov som är en öppning av viss form för mätning av vattenföring.

N

Nederbörd

Vatten som i flytande eller fast form (regn, snö eller hagel) som faller ned på jordytan från atmosfären. Nederbördsmängden anges vanligen i mm vattenhöjd, 1mm=1liter/m².

Nettotillrinning

Skillnaden mellan den vattenmängd som rinner till och ur en sjö (eller regleringsmagasin).

Nival

Ett ord som svenskan lånat in från latin där niva’lis betyder ”snöig” eller ”snö-”. Ord med nival som prefix anknyter till snö och ordet används oftast för att beskriva något som lever i eller under snö. Nivala växter och djur är sådana som lever i snö. Nival används också för att beskriva en region som har ett snötäcke året om.

O

Omsättningstid

Den genomsnittliga tid som en vattenpartikel uppehåller sig i en sjö. Beräknas utifrån sjövolymen och medelflöde vid utloppet.

P

Pegel

Instrument som används vid mätning av vattenstånd. I sin enklaste form är det en graderad skala som avläses manuellt.

Perkolation

Vattnets långsamma rörelse nedåt genom lager av vattenmättat, poröst material. När vatten transporteras ner genom jord eller berg.

Permeabilitet

Exempelvis markens genomsläpplighet för vatten.

Pluvial

Beskriver något som huvudsakligen beror av regn.

Porositet

Med jordens porositet menas porvolymens andel av den totala jordvolymen.

Vatten

Kemisk förening mellan väte och syrgas, med den kemiska formeln H2O. Vatten kan förekomma i fast form (som snö eller is), i flytande form och i gasform (som vattenånga). Av allt vatten som finns på jorden är 97,5% saltvatten.

Vattenbalans

Vattenbalans är när man räknar på flödet av vatten till och från ett område eller en sjö.  

Vattenbalansekvationen kan skrivas som R = P – ET – ΔS för en bestämd hydrologisk enhet. Ofta används enheten millimeter vatten, dvs liter per kvadratmeter. Det är viktigt att alla delar i vattenbalansen gäller för samma tidsperiod, exempelvis ett år.

R = Avrinning
P = Nederbörd
ET = Avdunstning och växters transpiration
ΔS = Magasinsförändring (i snö, sjöar, mark- och grundvatten)

I de fall där mänskliga aktiviteter påverkar vattenbalansen behöver dessa tas hänsyn till. Då läggs följande delar till. 
R = P – ET - QU + QÅ - ΔS

R = Avrinning
P = Nederbörd
ET = Avdunstning och växters transpiration
QU = Uttag av vatten
QÅ = Återförsel av vatten
ΔS = Magasinsförändring (i snö, sjöar, mark- och grundvatten)

Vattenbrist

Vattenbrist är kopplat till behovet av vatten i området och uppstår när behovet är större än tillgången. Vattenbrist kan både vara kopplat till yt- och grundvatten i en kombination eller var för sig.

Vattendelare

En vattendelare är en höjdrygg eller annan geologisk bildning som skiljer ett avrinningsområde från ett annat. Nederbörd som faller på området innanför vattendelaren kommer att bidra till tillrinningen och avrinningen (och grundvattenbildningen) inom området.

Vattendom

En juridisk handling som utgör beslut och tillstånd för en vattenverksamhet.

Vattendrag

Sammanfattande benämning på strömmande vatten – allt från en liten bäck till flod. Vattnet rinner fram i naturliga fördjupningar i landskapet. Till vattendrag räknas inte sjöar eller andra stillastående vatten. Det som karaktäriserar storleken på ett vattendrag är vattenföringen.

Vattendistrikt

För förvaltningen av kvaliteten på vattenmiljön, i enlighet med Vattendirektivet, har Sverige delats in i fem vattendistrikt. De fem svenska vattendistrikten är Bottenviken, Bottenhavet-, Norra Östersjön-, Södra Östersjön-, och Västerhavets vattendistrikt. Varje distrikt omfattar de landområden varifrån all ytavrinning sker direkt till det angivna havet eller i avrinningsområden som mynnar i det angivna havet.

Vattenflöde

Se vattenföring.

Vattenförekomst

En vattenförekomst är enligt vattendirektivet, den minsta storheten för beskrivning och bedömning av vatten. En vattenförekomst tillhör en speciell typ, en bestämd kvalitet och bedöms utsättas för specificerad nivå av påverkan. Ett vattendrag eller en sjö kan alltså bestå av flera vattenförekomster.

Vattenföring

Ett mått på hur mycket vatten per tidsenhet som passerar genom en tvärsektion av vattendraget. I Sverige används enheten m³/s eller l/s för vattenföring. Inom kraftindustrin används ofta dygnsenheter vilket är 86400 m³/dygn. vattenföring kallas även vattenflöde.

Vattenhushållningsbestämmelser

Bestämmelser kring hur vattnet ska tappas ur en sjö eller regleringsmagasin eller kring hur vattennivån i en sjö eller regleringsmagasin får variera.

Vattenkraft

Elproduktion med vattenkraftverk. I ett vattenkraftverk utnyttjar man höjdskillnaden mellan två vattennivåer. Vatten från den högre nivån strömmar genom en turbin som börjar rotera. Turbinen driver en generator som omvandlar vattnets energi till elektricitet. I en transformator ökas spänningen i elektriciteten så att den kan transporteras ut på ledningar till konsumenterna.

Vattenreglering

Åtgärd för ändring av vattenföringen i ett vattendrag eller avbördningen från en sjö (indirekt vattenståndet) till förmån för utvinnande av vattenkraft, vattenförsörjning och torrläggning m.m.

Vattenstånd

Vattenstånd bestäms utifrån vattenytans nivå i förhållande till ett bestämt jämförelseplan. Som jämförelseplan eller punkt används i Sverige vanligen en av Lantmäteriet bestämd nollpunkt.

Vattenverksamhet

Vattenverksamhet är benämningen på i princip alla verksamheter och åtgärder som med syfte att förändra vattnets djup eller läge, avvattnar mark, leder bort grundvatten eller ökar grundvattenmängden genom tillförsel av vatten.

Vattnets kretslopp

Vattnets vandring inom systemet atmosfär-jord från atmosfären till jordytan och tillbaka. Omfattar nederbörd, avrinning, avdunstning och transport i atmosfären. Vattnet på jorden går runt i ett evigt kretslopp och det sker att ständigt utbyte av vatten mellan havet, sjöarna, vattendragen, marken, isarna, glaciärerna, växligheten och luften. Vattnets kretslopp kallas också för den hydrologiska cykeln eller hydrologiskt kretslopp.

Vissningsgräns

Den vattenhalt i marken när vattnet inte längre är tillgängligt för växter.

Vårflod

En vårflod är en särskilt hög vattenföring på våren i vattendrag till följd av snö- och issmältning.

Y

Ytvatten

En allmän definition av ytvatten är sjöar, vattendrag och hav.

Ytavrinning

Vattenflöde på markytan, den del av avrinningen som inte passerar grunden som markvatten eller grundvattenavrinning.

Å

Å

Ett medelstort vattendrag. Oftast större än en bäck men mindre än en älv.

Återkomsttid

Återkomsttid är ett begrepp som används i flera sammanhang för att beskriva hur pass vanlig eller ovanlig en händelse är. Begreppet används också vid dimensionering, då en konstruktion ska anpassas för att klara av en viss nivå eller ett visst flöde.

Ä

Älv

Större vattendrag i Norden.

Ö

Översvämning

Vid översvämningar stiger vattennivån i hav, sjöar eller vattendrag så mycket att landområden som normalt är torra ställs under vatten. Även områden som normalt inte gränsar till vatten kan översvämmas.

Översvämningskartering

I en översvämningskartering visas hur stort område kring ett vattendrag som täcks av vatten vid olika flöden. Vanligtvis visas vattenstånden för ett 100 års flöde, ett 200 års flöde och ett beräknat högsta flöde.