Fakta om Vänern

Vänern är Sveriges största sjö och Europas tredje största sjö. Från Vänerns utlopp fortsätter vattnet via Göta älv och Nordre älv till havet.

Vänern avrinningsområde är cirka 46 830 km² stort. Med en yta på 5 450 km² är det Sveriges största sjö och Europas tredje största sjö. Avrinningsområdet har en sjöprocent på 35,7% om Vänern inkluderas. 

Några vattendrag som rinner till Vänern är Klarälven, Gullspångsälven, Upperudsälven, Byälven, Norsälven, Tidan och Lidan. Från Vänerns utlopp fortsätter vattnet via Göta älv och Nordre älv till havet.  Vid mynningen i havet är avrinningsområdet cirka 51 100 km² stort.

Karakteristiska data för Vänern

Tabell 1. Karakteristiska data för sjön Vänern.

*Medelarean är beräknad med underlag från Lantmäteriet.

Utloppskoordinat för Vänern är: 346235 6472665 (SWEREF 99)

Vänerns referensyta och höjdsystem

Vänerns vattennivå kan mätas i olika höjdsystem, RH00 (RH1900) och RH2000. Den kan också anges i meter över referensytan på sjökortet och detta mått är oberoende av höjdsystem.

Vänerns referensyta ligger enligt sjökortet på 43,80 meter över havet (m.ö.h.) i höjdsystemet RH1900 (RH00). Vänerns medelvattenstånd (på 44,33 m) ligger 0,53 meter över referensytan.

I RH2000 är referensytan på sjökortet 44,10 meter över havet.

Vattenståndsmätningar

Regelbundna vattenståndsmätningar från Vänern finns sedan 1807. Mätningar görs nu av Vattenfall. Vänerns officiella vattenstånd är ett medelvärde från två mätplatser i sjön, Sunnanå och Sjötorp på sjöns västra respektive östra sida (se Figur 1).

Medelvärdet utjämnar den starka påverkan som vind och lufttryck har på vattenstånden. Skillnaden i landhöjning orsakar en tippning av sjön mot söder och att sjön med tiden blir grundare i norr.

Se länken till lantmäteriets webbsida för mer information om apparent landhöjning och den modell som använts, NRK2005LU.

Reglering

Vänern började regleras 1937. Detta kan ses i vattenståndsmätningarna (Figur 2) där man kan se en minskning av de högsta vattenstånden efter 1937. I vattenflödesmätningarna vid Vänerns utlopp syns regleringen tydligt, då vattenflödet fått större variationer efter 1937 (Figur 3).

Före regleringen var den högsta uppmätta vattenföringen 836 m³/s. Högre vattenföring har möjliggjorts genom stora vidgningar av en del älvsträckor.

Vid låga flöden och höga havsvattenstånd kan saltvatten tränga in längs botten och vålla svårigheter för Göteborgs vattenverk och en del industrier som tar sitt vatten från älven.

Statistik för Vänern

Statistik för vattenstånd och vattenföring från Vänern visas nedan. Där kan man se skillnader från före och efter reglering.

Detaljerad statistik

Data kommer från Vattenfall AB.

Dämningsgränser och sänkningsgränser

Det finns en övre gräns för hur stor tappningen från Vänern till Göta älv får vara, eftersom områden vid älven är känsliga för skred och översvämningar. Dämningsgränsen, som varierar mellan 44,55 m och 44,85 m vid olika tider på året, är central i vattendomen (tabellen nedan). Vid vattennivåer mellan dämningsgränsen och 30 cm över dämningsgränsen ska tappningen vara cirka 900 m³/s. Vid vattennivåer på mer än 30 cm över dämningsgränsen ska tappningen vara cirka 1000 m³/s (Figur 4).

Tabell 4 . Vänerns sänkningsgränser

Även sänkningsgränsen varierar under året. Vid bestämningen har man utgått från de lägsta kända vattenstånden för varje månad före regleringen. Då dämningsgränsen inte är överskriden får tappningen inte överskrida 900 + tillfälligtvis 30 m³/s. Den får heller inte vara mindre än att ett visst vattenflöde kan hållas i Göteborgsgrenen nedanför Kungälv för att förhindra saltvatten från att tränga för långt upp i älven.

Vid långvariga perioder med nederbörd kan det innebära att tillrinningen är större än den mängd vatten som man får tappa ur Vänern med följd att vattennivån stiger. Detta var situationen år 2000/2001.

Nya tappningsstrategier

Vattenfall tillämpade 2008–2022 en tappningsstrategi som främst syftade till att hålla nere de högsta vattennivåerna och minska risken för översvämningar. Denna strategi medförde en minskad variation i vattennivå, vilket bedöms medföra en ökad igenväxning av Vänerns stränder. Därför tillämpas sedan januari 2023 en ny tappningsstrategi där Vänerns vattennivå tillåts variera mer.

Båda dessa strategier bygger på överenskommelser mellan Vattenfall och länsstyrelsen i Västra Götaland och har tagits fram i samråd med en rad andra aktörer. Båda strategierna håller sig inom befintlig vattendom.