Seminarieserie: Om klimat

IPCC:s rapport "Att begränsa klimatförändringen" publicerades i april 2022 och utvärderar kunskapsläget avseende vetenskapliga, tekniska, miljömässiga, ekonomiska och sociala aspekter gällande begränsning av klimatförändringen.

Föreläsare

Markku Rummukainen, klimatrådgivare vid SMHI, IPCC:s nationella kontaktpunkt i Sverige.

Se seminariet Länk till annan webbplats.

FN:s klimatpanel IPCC är en mellanstatlig organisation med 195 medlemsländer. Uppdraget är att förse världen med ett tydligt vetenskapligt perspektiv över det rådande kunskapsläget gällande klimatförändring och dess miljömässiga och socioekonomiska påverkan.

Föreläsare

Lena Lindström från SMHI, IPCC:s nationella kontaktpunkt i Sverige.

Se seminariet Länk till annan webbplats.

IPCC:s rapport "Effekter, anpassning och sårbarhet" publicerades i februari 2022 och behandlar effekterna av klimatförändringar på mänskliga och naturliga system inklusive sårbarheter, samt vilken kapacitet dessa har att anpassa sig till klimatförändringarna. Rapporten visar också på alternativ för att skapa en hållbar framtid för alla genom ett rättvist och integrerat tillvägagångssätt gällande anpassningsinsatser i alla skalor.

Föreläsare

Markku Rummukainen, klimatrådgivare vid SMHI, IPCC:s nationella kontaktpunkt i Sverige.

Se seminariet Länk till annan webbplats.

I IPCC:s senaste rapport Den naturvetenskapliga grunden är en omfattande sammanställning av det rådande vetenskapliga kunskapsläget kring observerad klimatförändring, klimatsystemet, klimatmodeller och scenarier.

Föreläsare

Markku Rummukainen, klimatrådgivare vid SMHI, IPCC:s nationella kontaktpunkt i Sverige.

Se seminariet Länk till annan webbplats.

Klimatet förändras och den globala medeltemperaturen stiger. Förändringen är inte jämnt fördelat över jordklotet eller över året. Vad betyder det för Sverige? Föredraget beskriver framtidens klimat med fokus på Sverige.

Föreläsare

Gustav Strandberg är klimatforskare på Rossby Centre, SMHI.

Se seminariet Länk till annan webbplats.

Utsläpp av långlivade växthusgaser som CO2 ger det största bidraget till den pågående uppvärmningen av klimatet och bestämmer hur klimatet utvecklas på lång sikt. Dock bidrar utsläpp av olika luftföroreningar till både uppvärmning och avkylning samtidigt som de har negativa hälsoeffekter. AR6 har ett eget kapitel om betydelsen av luftföroreningar för klimatet.

Föreläsare

Joakim Langner från SMHI, docent i meteorologi och forskar om kopplingar mellan luftföroreningar och klimat

Se seminariet Länk till annan webbplats.

Arktis havsis och Golfströmmen är två viktiga komponenter i klimatsystem och har en stor inverkan på klimatet i Europa och Norden. Presentationen ger den senaste kunskapen om deras framtida utveckling och risken för möjliga snabba förändringar och deras konsekvenser för klimatet i Europa.

Föreläsare

Torben Königk är klimatforskare och gruppchef för global klimatmodellering på Rossby Centre, SMHI.

Se seminariet Länk till annan webbplats.

2021 gick vi över till en ny normalperiod. Normalperioder är 30-årsperioder som gör det möjligt att jämföra klimatet mellan olika platser och studera hur klimatet förändras på en plats. Normalvärden beskriver det genomsnittliga klimatet på en viss plats under en normalperiod.

Föreläsare

Erik Kjellström, professor i klimatologi vid SMHI.

Se seminariet Länk till annan webbplats.

Enstaka väderhändelser kan ha stora konsekvenser för samhälle och naturmiljö. I takt med den globala uppvärmningen ändras förekomst och intensitet hos många typer av extremer. Föredraget beskriver vad klimatforskningen idag kan säga om i vilken grad människans klimatpåverkan ligger bakom sådana väderhändelser.

Föreläsare

Erik Kjellström, professor i klimatologi vid SMHI.

Se seminariet Länk till annan webbplats.

Ett klimatscenario beskriver en möjlig utveckling av klimatet i framtiden. Eftersom framtiden är okänd så används flera scenarier som var för sig beskriver en tänkbar utveckling. Varje scenario är baserat på antaganden om ekonomi, teknik och befolkningsmängd i framtiden. I IPCC:s senaste rapport används nya scenarier, så kallade Shared Socioeconomic Pathways (SSP) som skiljer sig en del från tidigare Representative Concentration Pathways (RCP).

Föreläsare

Klaus Wyser, forskningsledare för modellering av klimatet och processer som styr dess förändring vid SMHI.

Se seminariet Länk till annan webbplats.

Vilken klimatinformation finns tillgänglig för det svenska samhällets klimatanpassningsarbete, hur kan informationen användas, vilka begränsningar har den och vad kan förbättras? I seminariet presenteras även hur det framtida klimatet kan se ut i olika delar av landet.

Föreläsare

Erik Kjellström, professor i klimatologi vid SMHI.

Se seminariet Länk till annan webbplats.

Hur ser arbetet med klimatanpassning ut i Sverige? Vem gör vad? Vad är de viktigaste slutsatserna från IPCC:s rapport om behovet av klimatanpassning? Vad är de viktigaste budskapen från det Nationella expertrådet för klimatanpassnings första rapport till regeringen?

Föreläsare

• Karin Hjerpe, verksamhetsledare Nationellt kunskapscentrum för klimatanpassning vid SMHI
• Therése Sjöberg, ledare för sekretariatet till det Nationella expertrådet för klimatanpassning vid SMHI

Se seminariet Länk till annan webbplats.

Jordbruket och livsmedelsindustrin är bland de sektorer som förväntas påverkas hårdast av klimatförändringarna globalt, både via korttidsexponering av extrema väderhändelser som torka, skyfall och plötsliga temperaturförändringar men även av längre trender såsom minskad nederbörd och ändrade temperaturer. Sveriges livsmedelsförsörjning är beroende av både svensk och global livsmedelsproduktion.

I detta seminarium behandlas betydelsen av Sveriges klimatanpassningsarbete och behov av insatser, primärproduktion, utmaningar och åtgärder samt livsmedelssäkerhet och försörjning, utmaningar och åtgärder.

Föreläsare

• Karin Lundgren Kownacki, analytiker klimatanpassning i sekretariatet till det Nationella expertrådet för klimatanpassning vid SMHI
• Per Bodin, Miljömålssamordnare på Jordbruksverket
• Susanne Ekroth, Kemist på Livsmedelsverket.

Se seminariet Länk till annan webbplats.

Parallellt med klimatkrisen står samhället inför en annan skenande kris, nämligen förlusten av biologisk mångfald och ekosystem. Samtidigt har en välmående natur en stor förmåga att skydda oss mot negativa konsekvenser av ett förändrat klimat. Genom att arbeta med naturen som ett verktyg i klimatanpassningsarbetet kan vi hantera såväl klimatförändringens effekter, förlusten av biologisk mångfald och en rad andra samhällsutmaningar på samma gång. Under denna föreläsning får du lära dig mer om naturbaserade lösningar i klimatanpassningsarbetet.

Föreläsare

• Erik Kjellström är professor i klimatologi vid SMHI och medlem i det nationella expertrådet för klimatanpassning.
• Timo Persson är klimatanpassningssamordnare vid Naturvårdsverket och har projektlett arbetet med att ta fram Sveriges första nationella vägledning om naturbaserade lösningar.
• Lovisa Lagerblad jobbar som handläggare inom klimatanpassningsfrågor på Naturvårdsverket.

Se seminariet Länk till annan webbplats.

Under klimatomställningen av samhället kommer samhällsekonomins struktur och innehåll att förändras drastiskt. Under senare år har rättviseaspekter inom klimatanpassningsarbetet lyfts internationellt och i Sverige. Både Nationella expertrådet för klimatanpassnings första rapport, som lanserades 9 februari 2022 och IPCCs rapport Effekter, anpassning och sårbarhet, som lanserades den 28 februari 2022, lyfter att det finns ett stort behov att ta hänsyn till rättviseaspekter i klimatanpassningsarbetet.

I detta seminarium får du bland annat veta mer om betydelsen av Sveriges klimatanpassningsarbete och behov av insatser, vad rättvisetänk innebärför det svenska klimatanpassningsarbetet och vad forskningen har kommit fram till.

Föreläsare

• Karin Lundgren Kownacki, analytiker klimatanpassning i sekretariatet till det Nationella expertrådet för klimatanpassning vid SMHI
• Frida Lager, forskare Stockholm Environment Institute
• Maria van Berlekom, utredare på Sida

Se seminariet Länk till annan webbplats.

Lisa Schipper är forskare vid Environmental Change Institute på Oxford University i Storbritannien och expert på frågor som rör utveckling, fattigdom och anpassning till klimatets förändring. Hon forskar om socio-kulturella aspekter av sårbarhet inför klimathändelser och naturkatastrofer. Andra expertområden rör sambanden mellan anpassning och hållbar utveckling, kopplingen mellan anpassning och riskreduktion liksom vattenresurshantering och anpassning till en klimatförändring. Lisa är samordnande huvudförfattare till kapitel 18 i IPCC:s rapport ”Effekter, anpassning och sårbarhet” som kom i februari 2022. Kapitel 18 handlar om Klimatresilienta utvecklingsvägar.

Föreläsare

• Lisa Schipper, forskare vid Environmental Change Institute på Oxford University i Storbritannien.

Se seminariet Länk till annan webbplats.

Hur högt kan vattenståndet bli under en storm och varför stiger havsnivån? Påverkas vi i Sverige av att inlandsisarna smälter och blir översvämningarna värre i framtiden?

I detta seminarieum får du lära dig mer om högvattenhändelser och extremnivåer idag och i framtiden, orsaker till att havsnivån stiger och hur det har sett ut historiskt, IPCC:s projektioner för framtida havsnivåer, var information finns att hitta på SMHIs hemsida och mycket mer.

Föreläsare

• Sofie Schöld
• Maria Andersson
• Ola Kalén
• Magnus Hieronymus
• Anette Jönsson

Samtliga arbetar vid SMHI.

Se seminariet Länk till annan webbplats.