Podd: Klimatforskarna

"Finns inga alternativa hypoteser"

Vad säger klimatforskarna egentligen? I poddserien Klimatforskarnas första avsnitt ger klimatologiprofessorn Erik Kjellström och klimatforskaren Gustav Strandberg en introduktion till klimatsystemet och tar med dig på en tidsresa genom jordens historia. Du får lära dig om varför jorden långt tillbaka i historien varit så istäckt att den sett ut som en enda stor snöboll, varför klimatet varierar relativt regelbundet mellan istider och värmeperioder, varför man behöver veta om gångna tiders klimat för att förvara kärnavfall, om hur naturliga fenomen som El Niño får klimatet att variera, och självklart: om hur människan på bara ett sekel har värmt upp jorden som aldrig förr.

"Kraftigare uppvärmning i Sverige”

Klimatförändringarna är inte bara en framtidsfråga, utan förändringar i klimatet går att observera i detta nu. I det andra avsnittet av poddserien Klimatforskarna ger klimatforskaren Abhay Devasthale och klimatexperten Erik Engström exempel på hur klimatet har förändrats. Vi pratar om hur uppvärmningen av Sverige har gått dubbelt så snabbt jämfört med det globala genomsnittet och hur klimatet förväntas förändras ytterligare i framtiden. Och det blir en massa prat om moln! För det vet Abhay allt om! Om hur en global minskning av moln har observerats och vilken effekt det förväntas att få på klimatet. Och molnens effekt på havsisens avsmältning i Arktis! Och om hur det svenska jordbruket påverkas av förändrad molnighet! Och en massa mer.

"IPCC:s arbete är helt unikt"

Världens länder har enats i att hålla den globala uppvärmningen till långt under två grader och att sträva efter att begränsa den till 1,5 grader. Men nu går världen snarare i en riktning mot en uppvärmning på tre grader. Är det fortfarande möjligt att hålla den globala uppvärmningen till 1,5 grader – och vad krävs i så fall? Och vad blir påverkan på jordens klimat om vi inte når målet? I det här avsnittet utgår vi från IPCCs (FNs klimatpanels) rapporter och sammanfattar den vetenskapliga grunden till klimatförändringarna, hur människor påverkas, hur samhällen kan anpassas och hur klimatförändringarna kan bromsas in. Avsnittet gästas av Camilla Andersson som är Sveriges biträdande kontaktperson för IPCC och klimatforskaren Christophe Sturm. Det blir också ett samtal om hur det gedigna arbetet för att ta fram IPCC-rapporterna – det vill säga att sammanfatta världens klimatforskning.

"Modellerna blir mer komplexa"

Klimatmodellerna har alltid visat i princip samma sak: släpper vi ut mer växthusgaser blir det varmare. Nu har utvecklingen gått framåt och modellerna ger mer komplexa beskrivningar av klimatsystemet. Klimatforskarna Renate Wilcke och Klaus Wyser berättar om hur arbetet med att ständigt förbättra modellerna går till. Det blir också ett samtal om hur resultaten från klimatmodellerna kan användas: som underlag i klimatpolitiska beslut eller som underlag för annan forskning – vi får bland annat veta hur de kan användas för att beskriva hur populationen av granbarkborrarna kan öka i ett varmare klimat(!). Och så berättar Renate om hur hon använt klimatmodeller i sin studie som visar hur sommaren 2018 kunde bli så extrem just för att människor släppt ut så mycket växthusgaser… spännande!

"Skyfallen blir allt kraftigare"

Redan nu gör klimatförändringarna att vi kan observera hur extrema väderhändelser förändras både i frekvens och intensitet. Skyfall är en av de extremer som nu ökar - och som förväntas öka än mer i en varmare värld. Redan nu leder skyfallen till stora samhällsekonomiska kostnader varje år. Peter Berg och Petter Lind forskar båda om skyfall, och i avsnittet berättar de om hur skyfallen uppstår, samt de fysikaliska processerna som gör att skyfallen ökar vid ett varmare klimat. Forskarna berättar också om hur den nya generationens klimatmodell kan beskriva skyfallen bättre, och hur viktig kunskapen är för att kunna anpassa våra samhällen efter framtidens allt kraftigare skyfall.

"Havet stiger och cirkulationen förändras"

Havet fungerar som en buffert för människans uppvärmning av planeten då det absorberar värme och tar upp koldioxid. Havet är dock i konstant förändring och vi kan se trender i de stora havsströmmarna som Golfströmmen och den Antarktiska cirkumpolarströmmen. I dagens avsnitt pratar vi om de trenderna. Vi ställer också frågor som: Varför höjs havet olika mycket på olika platser? Vilka delar av världen påverkas mest av havsnivåhöjningarna? Sen bjuder vi på några ”aha”-upplevelser när forskarna berättar om hur havsytan inte är platt, om hur Sverige påverkas starkare av avsmältningen av inlandsisen i Antarktis än på Grönland, och om hur Antarktis har så mycket inlandsis att det teoretiskt sett skulle kunna höja havsnivån med 58 meter (!). Gäster i avsnittet är oceanograferna och klimatforskarna Magnus Hieronymus och Ralf Döscher.

"Norra Ishavet riskerar att bli isfritt"

Ett helt avsnitt om Arktis! Platsen där uppvärmningen går upp mot fyra gånger snabbare än det globala genomsnittet. Och varför uppvärmningen går så snabbt i Arktis får du lära dig i avsnittet... Torben Königk som forskar på havsisen i Arktis ger oss en dyster lägesuppdatering: sommarisen har redan minskat med 50 procent, och redan om 15 år finns risken att somrar blir isfria. Klimatforskaren David Gustafsson berättar om hur arktiska urfolk kan påverkas av klimatförändringar och vilka möjligheter till anpassning som finns.

"Dammar, planering, handel – vi anpassar oss"

I det åttonde avsnittet av SMHI-podden pratar vi om olika sätt att anpassa samhället till klimatet. Vi berör frågor som att bygga dammar för att skydda städer, att människor behöver fly, påverkan på handel och att planera för skuggiga ytor som skydd undan värmeböljor. Gäst i dagens avsnitt är professor Sten Bergström som berättar om några av Sveriges tidigaste klimatanpassningsåtgärder: där man med hjärtat i halsgropen insåg att man behövde dimensionera om dammarna på 80-talet för att undvika en nationell katastrof och när man under det blöta året 2000 var tvungen att tappa Vänern på mer vatten än vad som var tillåtet enligt vattendomen. Vår andra gäst Karin Hjerpe berättar om naturbaserade anpassningsåtgärder, om vilka grupper i samhället som är mest sårbara för klimatförändringarna och hur anpassning är en rättvisefråga.

"Behöver vänja oss vid vattenbrist"

Torka och översvämningar – tillgången på vatten nu och i framtiden. Gäster i dagens avsnitt är professor Berit Arheimer och Jafet Andersson, som berättar om hur sydöstra Sverige förväntas att bli torrare och hur vi kan behöva börja prioritera vattenanvändningen. Lär dig också om hur människan påverkar höga flöden i vattendrag – både genom klimatförändringen och utbyggnaden av vattenkraft – och vilken effekt det får på människa och ekosystem. Vi pratar också utvecklingsarbete i Afrika, där ett varningssystem mot översvämningar visat sig rädda tusentals människoliv.

"Extrem värme – ett hot mot folkhälsan"

Hur påverkas kroppen av extrem värme? Varför är städer varmare än omgivande landskap? Hur kan vi anpassa oss till fler värmeböljor? Det är frågor som besvaras av Jorge Amorim som forskar om stadsklimat och Karin Lundgren Kownacki som jobbar som utredare inom klimatanpassning i det sista avsnittet av avsnittsserien Klimatforskarna. Experterna pratar också om vilka sjukdomar som kan bli vanligare i ett varmare klimat, hur man kan planera en stad för att minska värmestress, samt överdödligheten i Sverige under den extremt varma sommaren 2018.

"Klimat och vatten"

Livepodd från bok- och poddfestivalen i Norrköping. Olivia Larsson samtalar med hydrologiprofessor Berit Arheimer om vatten och klimat. Frågor som det resoneras om i avsnittet: vart uppstår kritiken om klimatforskning från, hur påverkar energipriserna i Europa regleringen av svenska vattendragen, hur ska vi prioritera vattnet under framtidens risk för torrare somrar, med mera!

”Är det kört?”

Frågeavsnitt! Vilka frågor och funderingar om framtiden har egentligen Sveriges unga - som kommer att leva i ett förändrat klimat? Det ville SMHI-podden ta reda på när vi besökte en fysiklektion med natur- och teknikelever på Ebersteinska gymnasiet i Norrköping. Eleverna undrade bland annat om hur Rysslands invasion i Ukraina påverkade klimatet, hur Sverige ser ut om 50 år, och om det helt enkelt är ”kört”. I avsnittet är det eleverna som ställer frågor som besvaras av Erik Kjellström, professor i klimatologi.

Rädda arter + fixa klimatet = möjligt!

I avsnittet avhandlas två av mänsklighetens största utmaningar: den accelererande klimatförändringen och krisen för den biologiska mångfalden. Några av Sveriges främsta experter på ämnet diskuterar bland annat om varför svenska fåglar flyttar norrut, hållbar omställning av jordbruket, globalt klimatarbete, och hur vi som människor kan leva i framtiden.

Lyssna för att höra om hur vi förändrar vår planet, men också för att få hopp! För det finns lösningar som både gynnar den biologiska mångfalden och dämpar klimatförändringens effekter.

Klimatforskarna svarar på allmänhetens frågor

Har du undrat om golfströmmen kommer att stanna? Eller om vi klarar att minska våra utsläpp i tid? I det här avsnittet besvarar några av Sveriges främsta klimatexperter frågor om alltifrån hur skidsäsongen förändras, till vad man som individ kan göra för att minska sina klimatutsläpp, samt hur oroliga vi bör vara för metanutsläpp när permafrosten tinar.

Avsnittet spelades in i samband med att SMHI medarrangerade Swedish Climate Symposium 2024.