Brandrisker idag och i framtiden

Den främsta orsaken till bränder i skog och mark är människors aktiviteter. Risken för att bränder ska uppstå och deras förlopp beror också på vädret och vegetationen. I ett allt varmare klimat ökar risken för bränder i skog och mark.

Antalet bränder i skog och mark varierar mycket år från år. Under den senaste 20-årsperioden har det handlat om drygt 2 000 till 8 000 bränder per år i Sverige. En torr och varm sommar ger som regel många fler bränder jämfört med en regnig säsong.

Sett ur ett internationellt perspektiv är problemen med skogsbränder relativt små i Sverige. Betydligt allvarligare problem finns till exempel i Australien och i Medelhavsområdet.

Därför brinner det

Den största orsaken till bränderna är olika former av aktiviteter som människor utför, såsom att elda gräs och annat, grilla, barns lek med eld eller anlagda bränder. För ungefär en tredjedel av bränderna är orsaken inte känd. 

Gräsbränder i det gamla fjolårsgräset

Gräsbränder i det gamla fjolårsgräset förekommer under våren då fjolårsgräset torkar upp. Bränder kan då lätt uppstå i det torra fjolårsgräset, efter bara några timmars torrt och soligt väder.

Risken för gräsbränder avtar successivt när det nya gräset börjar växa.

Skogsbränder är vanligast under sommaren

Skogsbränder inträffar vanligen under maj-juli. Förutsättningarna för skogsbränder beror förutom på vädret också på förhållandena i vegetationen. I lövskog är träden fuktigare än i barrskog. Därmed är spridningspotentialen under sommaren lägre i lövskog jämfört med i barrskog.

Vädrets inverkan på skogsbrandrisken

Nederbörd, temperatur, relativ fuktighet och vindhastighet har störst inverkan på brandrisken. Under molniga dagar värmer solen inte bränslet lika mycket som under soliga dagar.

Vid stora regnmängder dämpas skogsbrandrisken flera dygn framåt, men om det istället bara faller små regnmängder dämpas brandrisken endast tillfälligt. Tillgängligt bränsle, vindhastigheten och den relativa luftfuktigheten är de faktorer som främst påverkar brandens beteende. Brandrisken är normalt sett störst under eftermiddagen.

Framtida brandrisker

Klimatförändringens påverkan på risken för skogsbränder är komplex då den drivs av två huvudsakligen motverkande effekter. Ett varmare klimat ökar uttorkningen av skogsmarker, vilket ytterligare förstärks av en ökad frekvens och längd av torra perioder. Samtidigt leder klimatförändringen till en generell ökning av nederbörd över hela året, vilket ger en motverkande effekt. Balansen mellan effekterna gör därför att den framtida förändringen av brandrisk kan skilja sig åt mellan olika delar av landet.

För beredskap och bekämpning av skogsbränder är det främst förändringar av så kallade högriskperioder som är av intresse. En högriskperiod är definierad som en sammanhängande period av minst fyra dygn med stor brandrisk, och har definierats av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB). SMHI har på uppdrag av MSB tagit fram en sammanställning av utvecklingen av högriskperioder för olika framtidsscenarier (Berg m.fl., 2024 ). Resultaten visar på en generell ökning av brandrisken genom ökad frekvens, längd och intensitet av högriskperioder, främst i de södra landskapen och längs Norrlandskusten. Ökningen är mest markant i sydöstra Sverige, medan stora delar av Svealand och Norrlands inland inte visar på några tydliga förändringar från dagens klimat.

Förändringen i brandrisk drivs av den globala uppvärmningen och ju högre utsläppsnivåer desto större blir ökningen i risken för skogsbränder.

Till Rapporten ”Framtida brandrisk – ­förändringar i perioder av hög brandrisk enligt FWI-modellen”, på MSB:s webbplats. Länk till annan webbplats.

Stora skogsbränder 2014 och 2018

På senare år har vi haft flera mycket omfattande skogsbränder. Den i Västmanland 2014 omfattade 13 800 hektar och orsakade stora skador, både materiellt och mänskligt. Det är den största enskilda skogsbranden i Sverige sedan åtminstone 1950-talet.

Under år 2018 inträffade många skogsbränder som tillsammans omfattade över 24 000 hektar. Svårast var läget under andra halvan av juli i bland annat Dalarna och Hälsingland. 

Inte bara av ondo

Följderna av skogsbränder är stora, både avseende räddningsinsatser och skador. Kontrollerade mindre skogsbränder kan vara viktiga för biotoper. Efter skogsbränder sker föryngring av skogen och de är också nödvändiga för vissa växt- och djurarter, till exempel brandnävan och praktbaggen. För att gynna den biologiska mångfalden görs därför kontrollerade naturvårdsbränningar i skyddade områden.

Brandriskprognoser

SMHI informerar sedan många år om brandrisk. Först på året kommer information om risk för gräsbränder och därefter information om risk för skogsbränder.