Fenologiska observationer

Med hjälp av fenologiska observationer är det möjligt att följa och se hur klimatet förändras. Det är möjligt att uppskatta hur klimatet har förändrats i historisk tid och följa utvecklingen idag. Antalet fenologiska observationer är avgörande för hur långt tillbaka i tiden det är möjligt att följa förändringar i klimatet.

I Japan finns nog den allra längsta mätserien av fenologiska observationer. Mätserien kommer från körsbärsträdens blomningstid på våren och den sträcker sig tillbaka till 800-talet. Utifrån den långa mätserien har forskare kunnat uppskatta hur klimatet förändrats de senaste 1200 åren. Enligt den serien inträffade den allra tidigaste blomningen år 2021, en dag tidigare än det tidigare rekordet från år 1409.

Fenologiska observationer kan också berätta om vad som händer idag

Tussilago och blåsippa är typiska vårblommor. De påverkas väldigt olika av global uppvärmning och förändrade vinterförhållanden. Det visar fenologiska observationer gjorda åren 1934 – 2006 av Gunnar Johansson, lantbrukare på familjegården i Gullsmyra, Tärnsjö, Uppland.

Under större delen av 1900-talet så har tussilago och blåsippa börjat blomma i stort sett samtidigt på våren. Ungefär i slutet av mars och under april. Men under de senaste tjugo åren så har blåsippans blomningstid förskjutits i tiden. Den börjar numera blomma i februari eller till och med januari, avsevärt tidigare än tussilagon.

Växter påverkas av temperatur, nederbörd och dagslängd

Växter påverkas av många saker i sin omgivning. De viktigaste är temperatur, nederbörd och dagslängd. Alla växter har ett tillväxtoptimum, -maximum och -minimum.

Tillväxtoptimum berättar hur förhållandena ska se ut (värdet på t.ex. temperatur och nederbörd) för att växten ska växa som allra bäst. Tillväxtoptimum är olika för olika växtarter. Det innebär att alla växter inte växer överallt, eftersom temperatur och nederbörd är olika beroende på var en befinner sig.

Tillväxtmaximum och -minimum berättar om vilka värden som inte får överstigas eller understigas. Om det till trots sker så kommer växten inte längre att kunna leva kvar på platsen, den kommer att försvinna och dö ut.

Tre exempel

Här kommer tre händelseförlopp. De visar hur vitsippans blomningstid kan förskjutas i tiden, då klimatet förändras. Blomningstiden för vitsippa i Sverige är april-maj.

Under förhållanden då klimatet är stabilt så kommer vitsippans blomningstid, i genomsnitt, att ligga kvar vid samma tidpunkt (april-maj) år efter år.

Under förhållanden då klimatet blir varmare kan vitsippans blomningstid, i genomsnitt, komma att förskjutas och bli tidigare för varje år. Kanske i mars-april eller till och med ännu tidigare.

Under förhållanden då klimatet blir kallare så kommer vitsippans blomningstid, i genomsnitt, att förskjutas och bli senare för varje år. Kanske i maj-juni eller till och med senare.

Även andra fenologiska företeelser påverkas på ett liknande sätt som vitsippan om klimatet förändras.

Växtarters blomningstid påverkas olika av temperatur och dagslängd

Temperatur och dagslängd är två faktorer som påverkar, när på året, en växt ska blomma. En del växter påverkas av temperaturen enbart några veckor före blomningen. Andra påverkas av hur temperaturen har varit under flera månader före blomningen.

Många växter har också en inbyggd spärr så att de inte kan blomma på vintern, även om det är milt väder. Det är den korta dagslängden som är spärren. Är dagen för kort så kan växterna inte komma igång och blomma. På våren när dagslängden blir längre släpper spärren och blomningen kommer igång.

Denna variation i underliggande mekanismer gör det extra utmanande att förstå och förutsäga hur växtsamhällena kommer att påverkas av en pågående klimatförändring. Det är därvid svårt att förutse hur konkurrensförhållanden förändras mellan olika växtarter, samt hur deras samspel med pollinatörer och fröspridande fåglar påverkas.

Mellan hägg och syren

För många av oss är tiden för skolavslutning kanske den vackraste tiden i naturen. Grönskan är som fräschast och körsbärsblom, syren, äppelblom och liljekonvalj tävlar om vår gunst.

Många har dock på senare tid iakttagit hur tiden mellan hägg och syren känd som "skomakarens ledighet" förändrats. Blomningen kommer tidigare och en del har klagat över att det inte längre finns något "mellan" hägg och syren utan att de allt oftare blommar samtidigt.

I Uppland har hägg och syren tidigarelagt sin blomningstid cirka en vecka under det senaste halvseklet. Men i den långa tidsserie som finns tillgänglig har de förändrats på ett liknande sätt, så "mellan"-perioden, i medeltal alltjämt är 10-12 dagar.

Observationer då och nu

Under åren 1873-1926 hade SMHIs föregångare ett landsomfattande fenologiskt nätverk. Sammanlagt rapporterades cirka 280 000 observationer av datum för lövsprickning, blomning och fruktmognad.

Detta material sammanställdes och publicerades av H W Arnell, som under en stor del av sitt liv verkade i Uppsala och därmed själv studerade den lokala fenologin extra noga. Det gjorde att han 1923 kunde sammanställa en blomningskalender för över 500 arter i Uppsala.

Fenologiska observationer fortsatte att samlas in av SMHI men i allt mindre omfattning. År 1982 var antalet observatörer tretton och 2020 endast några enstaka.

Svenska fenologinätverket

Våren 2008 initierades ett svenskt fenologinätverk med representanter från frivilligorganisationer, universitet och myndigheter. Nätverkets målsättning är att samla in fenologiska data och följa upp det äldre datamaterialet.

Nätverket ska göra det möjligt att kvantifiera hur olika sorters växter svarar på dagens klimatförändring. Det ska vara ett viktigt underlag för att kunna förstå och hantera klimatförändringens effekter på växt- och djursamhällenas sätt att fungera.

För alla som vill vara en fenologisk rapportör finns webbplatsen Naturens kalender. 

Rapportera och följ fenologiska data (naturenskalender.se) Länk till annan webbplats.